Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Träunderlagets egenskaper – förutsättningar för ytbehandling

Publicerad 2003-09-01

Uppdaterad 2015-10-28

Trä är ett material, som ändrar volym vid ändring i fuktkvot så att fuktrörelser uppstår. Dessa fuktrörelser utsätter ytskiktet för spänningar, som kan ge krackelering och färglossning om färgskiktet är sprött.

Fuktrörelserna är dessutom olika för kärn-, splint-, vår- och sommarved. Variationer i jämviktsfuktkvot förekommer också mellan träslagen, mellan kärn- och splintved samt beroende på den omgivande luftens temperatur.

Att trä rör sig måste man ta hänsyn till vid ytbehandling av träkonstruktioner. Man ska välja en ytbehandling som under lång tid kan samverka med träet. Om ytbehandlingen inte kan följa med träets rörelser uppstår så småningom skador i skiktet.

Med rätt val av ytbehandling och rätt utförande kan färgskiktet på en träyta fungera som ett ”offerskikt” så att det är detta yttersta skikt som bryts ned innan bakomliggande material bryts ned.

Trä och fukt

Trä har alltid en strävan att nå en jämviktsfuktkvot i förhållande till den omgivande luftens fuktinnehåll. Riktvärdena i tabellen avser obehandlad furu och gran.

Relativ luftfuktighet (RF) % Fuktkvot vikt- %
20 % 5 – 6
30 % 6 – 7
40 % 7,5 – 8
50 % 8,5 – 9
60 % 10 – 11
70 % 12 – 13
80 % 14 – 16
90 % 18 – 20
95 % 21 – 22

Tabell 1. Samband mellan luftfuktighet och träets fuktkvot - obehandlad furu och gran.

Rätt konstruktiv utformning är viktigt för att undvika långvarigt hög fuktbelastning på träkonstruktioner. Högt fuktbelastade trädetaljer utomhus bör vara utförda med impregnerat virke.

Trä i sig självt innehåller vatten som trädet tar upp i cellväggar och –hålrum. När cellväggarna i det avverkade virket torkar krymper träet. Det är därför viktigt att bygga med virke som är tillräckligt torrt. Detta är särskilt viktigt när det gäller trä som ska täckmålas. Ytbehandling av trä ska inte ske om ytfuktkvoten i träet är högre än 16 %.

Det finns ingen standard för mätning av ytfuktkvoten på virket, mätning utförs enligt nedan.

Mät ytfuktkvoten med elektrisk resistansfuktkvotsmätare genom att tvärs fiberriktningen pressa de isolerade hammarelektrodsspetsarnas koniska mantelyta med handkraft ner i virkesytan, så att mätspetsarnas halva mantelytor ger ett avtryck i träet. Gör alltid tre mätningar tätt intill varandra på mätstället och beräkna sedan ett medelvärde.

Vid lufttorkning utomhus antar obehandlat virke, skyddat för nederbörd, en jämviktsfuktkvot av cirka 15-20 % beroende på omgivningens relativa fuktighet. Torrt virke kan dock suga upp fukt på nytt och svälla och därmed ändra mått. Dessa formförändringar kan minskas med en vattenavvisande ytbehandling.

Obehandlat trä

Utvändigt, obehandlat trä, har en fuktkvot som varierar med väder, årstid och utformning. Om konstruktionerna är rätt utformade är risken för röta i obehandlat trä i regel liten eftersom det under torra eller varma perioder kan torka ut relativt snabbt efter uppfuktning. På vintern har trä utomhus en konstant hög fuktkvot, men då är betingelserna för röta obefintliga.

Yterosionen för utvändigt, obehandlat trä är enligt utländska undersökningar mellan 0,01 och 0,1 mm/år. Om utvändigt trä får stå obehandlat under flera år får det så småningom en matt grå yta. På sådant trä kan också bildas ett skikt av smuts som kan innehålla mögelsporer. Detta i kombination med UV-strålningens nedbrytande effekt gör att en utomhusexponerad träyta är ett olämpligt målningsunderlag på grund av att en färg får sämre fäste.

Trä som synligt ytskikt

När man använder massivträelement kan man välja att använda materialets yta som synligt ytskikt. Det öppnar möjligheter att skapa många arkitektoniskt intressanta lösningar. För att uppnå önskat utseende och önskad finish måste ytorna behandlas efter montage. Synliga ytskikt innebär vanligen att man väljer en högre kvalitet på det trämaterialet än vad som är fallet om ytan är dold. Man kan slipa ytan på fabrik så att endast smärre manuella justeringar behöver göras på den färdiga ytan. Därefter kan väggytorna ges önskat utseende genom lämplig ytbehandling. Ytbehandling av massivträ i golv sker normalt med lack eller olja. Även vaxning är ett tänkbart alternativ. Ett ytskikt av massivträ kan behålla sin finish i många år förutsatt att det sköts på rätt sätt.

Utvändigt målat trä

Utvändigt målat trä har normalt en jämviktsfuktkvot under 20 procent om konstruktionen är rätt utformad och färgskiktet intakt. Vid bristfälligt underhåll eller om konstruktionen är felaktigt utförd kan vissa färger – framför allt täckfärger i tjocka skikt – stänga in så mycket fukt under så lång tid att det finns risk för rötangrepp. Undersökningar tyder på att ytbehandlat trä i vissa fall efter en tid kan få ett högre fuktinnehåll än helt obehandlat trä under likartade förhållanden.

Träunderlaget och färgens vidhäftning

En färgs vidhäftning beror på träets ytstruktur och färgens egenskaper. Färgåtgången påverkas i hög grad av träets fysikaliska uppbyggnad. Ju tätare mellan årsringarna, desto formstabilare, starkare och mindre sugande trä. Splintvedens sugförmåga kan variera med lagringssätt, lagringstid och årstid för lagringen vilket kan påverka färgåtgången för grundbehandlingen. Årsringarnas orientering i förhållande till den yta som ska målas har också viss betydelse för träets fuktrörelser. En bräda som har årsringarna vinkelrätt mot flatsidan är i regel formstabilare än en bräda som har årsringarna snett mot flatsidan. Vattenlagrat virke bör undvikas på grund av risken för att virket kan vara infekterat.

När träet torkar är det normalt att det kupar sig något. När det gäller en fasad har det dock ingen större praktisk betydelse vilka sidor som vänds utåt. Panelbräder levereras ibland med urfrästa spår på baksidan för att förhindra kupning.

Urfrästa spår på baksidan för att förhindra kupning
Bild 1. Panelbräder kan ha urfrästa spår på baksidan för att begränsa formförändringar. Foto: J. Ekstedt.

En färgs vidhäftningsegenskaper är också olika beroende på om träet är finsågat eller hyvlat. En finsågad yta ger i regel bättre vidhäftning. Flera undersökningar och praktiska erfarenheter visar att vissa färger, till exempel slamfärg, fäster bättre på en finsågad yta.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan