Taktäckningar av trä
Taktäckning med brädor eller takspån är inte så vanlig men förekommer lokalt och mestadels på äldre byggnader, särskilt kyrkor och klockstaplar. Trämaterialet är i regel gran eller furu. Även andra träslag, till exempel ek, kan förekomma.
Takspån är antingen handkluven eller maskinsågad. På senare tid förekommer tryckimpregnerad furu till olika trätak.
Brädtak utgörs antingen av virke som är spräckt på naturlig väg eller som är sågat och ibland profilerat. Träets uppgift är att hålla fast och skydda det underliggande tätskiktet, vanligen näver. Takspån impregnerade med träskyddsmedlet kreosot förekommer på äldre byggnader. Med nuvarande kemikalielagstiftning är det inte möjligt att använda sådana takspån annat än efter särskild dispens från Kemikalieinspektionen, KEMI.
Trätak ytbehandlas och underhålls i regel med trätjära. Från början kan träet ha varit doppat i varm tjära.
Läkt för överläggsplattor
Takpannor och andra överläggsplattor, till exempel profilerad plåt, är lagda eller monterade på reglar eller läkt. Till takpannor används vanligen strö- och bärläkt av trä monterade på underlagstak av underlagspapp på underlagsspont.
Löv och skräp kan blåsa in under pannorna. Då blir luftningen bristfällig och dessutom kan löv hålla kvar fukt. Följden blir ökad risk för söndervittrade takpannor och rötskador i läkten. En årlig översyn av taktäckningen rekommenderas. I samband med översynen bör man rensa vinkelrännor, hängrännor och stuprör från löv och skräp.
Trasiga eller söndervittrade takpannor bör bytas ut. Om strö- och bärläkten har legat på taket i 20-25 år kan det vara dags för utbyte, i synnerhet som underlagspappen efter så lång tid ofta har brister. Plåtdetaljer bör ses över vart tionde år. De kan vara i behov av ommålning eller utbyte.
Bärande läkt till takpannetäckningar med så kallat vattenavledande underlagstak - till exempel hård träfiberskiva, plywood eller armerad plastväv - bör stickprovskontrolleras regelbundet, åtminstone vart tionde år.
