Det är särskilt viktigt om rötangrepp förekommer. Därefter kan olika åtgärder vidtas:
- Rötskadat trävirke ska avlägsnas och ersättas med nytt trävirke. Även intilliggande till synes friskt virke, inom närmaste halvmetern, bör tas bort
- Omfattande angrepp av missfärgande svamp kräver att en sanering utförs
- Insektsskadat trävirke ska bytas ut. En förebyggande åtgärd mot insektsangrepp som kan utföras regelbundet i så kallade högriskområden är bestrykning med ett träskyddsmedel som är verksamt mot insekter.
Om man kan förmoda att det finns insektslarver bör vindsutrymmet saneras. Saneringar utförs av speciellt behöriga företag. Takkonstruktionens bärförmåga kan i vissa fall behöva kontrolleras.
Underlagstak
Inbrädning, vanligen underlagsspont, används traditionellt till de flesta typer av taktäckningar. Taktäckningar av papp, plåt eller takpannor på hus byggda före 1970 har så gott som uteslutande träpanel som underlagstak. Äldre byggnader har ofta underlagstak av panelbrädor på förvandring (liggande panelbrädor där varje brädas överkant döljs av överlappande bräda ovanför).
Takpannetäckta hus byggda på 1970-talet och framåt kan ha så kallat vattenavledande underlagstak. Exempel på vattenavledande underlagstak är specialbehandlad hård träfiberskiva eller plywood. De används till takpannetäckningar i kombination med bärande läkt av konstruktionsvirke. Ett underlagstak kan inspekteras underifrån om det finns ett tillgängligt oinrett vindsutrymme.
Inspektion av vindsutrymmen
Vindsutrymmen ska kunna inspekteras oavsett om de används eller inte. Kravet kan uppfyllas på olika sätt. Till ett oanvänt vindsutrymme godtas en inspektionslucka. Det finns dock inget krav på luckans mått. Det fria måttet bör vara minst 600 x 600 mm för att en person ska ha möjlighet att inspektera utrymmet.
Fuktfläckar tyder på att läckage av nederbörd förekommer eller har förekommit. Läckage är vanligt vid genomföringar, till exempel skorstenar och rör samt takluckor. Rötskadat virke kan förekomma om läckaget har varit långvarigt.
Om det finns angrepp av missfärgande svamp på undersidan av underlagstaket och på takstolarna, beror det sannolikt på att ventilationen av vindsutrymmet är otillräcklig eller att fuktig inomhusluft transporteras (läcker) upp i vindsutrymmet.
Man bör även kontrollera om det finns insekter i takkonstruktionen. Om det förekommer trämjöl i vindsutrymmet kan man misstänka att det finns husbock eller strimmig trägnagare. Med hjälp av en kniv eller en skruvmejsel kan man fastställa omfattningen av eventuella insektsangrepp. Virke som angripits av insekter ska bytas ut och vindsutrymmet bör saneras om man kan förmoda att det finns insekter kvar.
Takets funktion under en smältperiod bör även studeras. Smältvatten kan ställa till stora problem om det inte avleds på rätt sätt. Avvattningssystemet bör regelbundet rensas från löv och annat skräp. Om yttertakskonstruktionen är tillgänglig underifrån bör man kontrollera att det inte förekommer läckage vid regn.
Takdetaljer och svaga punkter
Nockbräda, vindskivor och vattbrädor är exempel på takdetaljer av trä som bör underhållas i samband med omfattande takunderhåll. Vindskivor kan även underhållas samtidigt med fasaderna.
I samband med underhåll av yttertak bör man vid besiktningen särskilt bevaka svaga punkter hos yttertaket och vidta åtgärder innan en skada uppkommit. Varje tak har sina unika svaga punkter, men generellt brukar man se följande som takets svaga punkter:
- vinkelrännor
- genomföringar
- anslutning mot skorsten
- taklucka
- takfönster.
