Ett trähus ska utformas med hänsyn till påverkan av olika sorters fukt: nederbörd, luftfukt, markfukt, byggfukt och vattenspill. För varje byggnadsdel bör en fuktteknisk bedömning göras med beaktande av aktuella fuktförhållanden.
PBL ställer indirekt krav på fuktskydd på tre områden:
- en byggnad ska ge möjlighet till god hygien
- en byggnads bärande delar ska vara beständiga
- en byggnad ska utföras på ett sådant sätt att reparations- och underhållskostnaderna begränsas.
Syll
- Konstruktionsdelar av trä eller träbaserat material ska avskiljas från underlag som transporterar fukt med en
bred fuktspärr, till exempel EPDM-list. Fuktspärren ska vara minst lika bred som syllen, men inte heller så bred att den riskerar att bilda en ränna under syllen där vatten kan ansamlas. - Syllen bör placeras så att den kommer så nära inneklimatet som möjligt.
- Enligt AMA Hus får virke till syll vara tryckimpregnerat i träskyddsklass NTR A. Det ska dock påpekas att detta ger syllen ett skydd mot röta, men inte mot mögelpåväxt.
- Kontrollera alltid att syllen håller rätt fuktkvot före montage, eftersom uttorkningsmöjligheterna är klart begränsade. Enligt AMA Hus ska virke ha en målfuktkvot som högst motsvarar 16 procent och vid inbyggnad får ytfuktkvoten högst vara 18 procent.
Uteluftsventilerad krypgrund
- Fuktförhållandena ska begränsas med avseende på fuktavgivning från mark och grundmurar samt luftväxling.
- Dräneringen ska fungera.
- Bjälklagets undersida ska värmeisoleras för att höja golvbjälkarnas och blindbottens temperatur.
- Marken bör värmeisoleras.
- Avdunstningsskydd i form av plastfolie läggs på marken i krypgrunden.
- Ventilationsöppningar ska vara jämnt fördelade och ventilationen inte hindrad av till exempel altandäck.
- Håll utrymmet rent från skräp.
- Kemiskt behandlade träytor som vetter mot krypgrunden ger ett extra skydd mot röta, men inte mot mögelpåväxt.
- En avfuktare kan ställas i kryputrymmet för att minska fuktnivåerna. Det är då viktigt att utrymmet tätas mot uteluften och att avfuktarens funktion kontrolleras regelbundet.
- Om möjligt kan ventilationen till kryputrymmet styras så att den ökar de varma årstiderna och minskar de kallare.
- Om möjligt kan värme tillföras med någon typ av värmekälla.
Inneluftsventilerad krypgrund
- Inneluftsventilad krypgrund kan likställas med ett bjälklag över en uppvärmd källare.
- Bjälklaget ska vara sparsamt värmeisolerat.
- Grunden ska ha god lufttäthet.
- Grunden och ventilationsanläggningen ska vara så utformade att god luftcirkulation erhålls i hela volymen.
Källare
- Dänering måste fungera.
- Marken kring huset ska planeras så att markvatten lätt rinner bort.
- Källaren ska ha utvändig värmeisolering.
- Invändigt anordnas endast så kallad komfortisolering.
- Källarväggens insida ska inte förses med ångspärr.
Platta på mark
- Dränering måste fungera.
- Kapillärbrytande lager av rent stenmaterial ska ha tillräcklig tjocklek.
- Marken kring huset ska planeras så att markvatten lätt rinner bort.
- Underliggande värmeisolering krävs under hela plattan.
- På plattans översida anordnas endast så kallad komfortisolering.
- Trägolv som övergolv kräver god fuktisolering mot betongplattan.
- Varma golv och värmekulvertar kräver särskilda åtgärder.
Mellanbjälklag
- Anslutningar mot yttervägg ska ha god lufttäthet.
Våtrumsbjälklag
- Golvbrunn fixeras i golvkonstruktionen så att rörelser inte uppstår.
- Golv och väggar förses med så kallade vattentäta skikt som dras upp minst 100 mm på vägg.
- Fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar ska vara vattentäta.
- Golvfall närmast golvbrunn och under badkar ska vara minst 1:50.
- Bakfall får inte förekomma.
Ytterväggar
- Ångspärr/ångbroms är viktig för lufttätheten.
- Bakom fasadbeklädnaden ska det finnas en kapillärbrytande, dränerande luftspalt.
- Det är viktigt med ett fullgott byggnadstekniskt fuktskydd på utvändig panel, särskilt vid skarvar och ändträ.
- Ytbehandling av ytterpanel måste vara genomtänkt så att avsedd funktion och livslängd uppnås.
Vindsbjälklag och hanbjälklag
- Ångspärr/ångbroms är viktig för lufttätheten.
- Det krävs ventilation av alla utrymmen, minst 0,2 m2 per 100 m2 bjälklagsarea.
- Spaltens tjocklek ska vara minst cirka 50 mm och längden mindre än cirka 4 m.
Takbjälklag
- På horisontella tak och terrassbjälklag, det vill säga takytor med lutning mindre än 1:40 (cirka 1,5°), väljs tätskikt med hänsyn till att vatten kan bli stående.
- På låglutande tak, det vill säga tak med lutning 1:40 - 1:4 (1,5° - 14°) förutsätts att vatten inte blir stående.
- På branta tak, det vill säga tak med lutning som är större än 1:4 (14°), kan kvarstående vatten inte förekomma. Eventuell underlagstäckning medverkar till tätheten.
- Branta tak ger säkrare funktion än horisontella eller låglutande tak.
Terrassbjälklag
- Vattentätt skikt samt skydd mot mekanisk påverkan ska finnas. Lutningen ska vara minst 1:100.
