Ett projektprogram upprättas oavsett kommande upphandlingsform och i synnerhet om totalentreprenad senare väljs. Generellt handlar ett projektprogram om att formulera önskat innehåll och funktion för byggnaden på den valda platsen.
Alla förutsättningar som på ett avgörande sätt påverkar projektet ska vara kända för byggherren/projektledaren innan ett mer omfattande projekteringsarbete påbörjas. Intill dess bör endast förstudier genomföras som klarlägger förutsättningarna. Regelmässigt utförs också en ekonomisk överslagskalkyl i en förstudie.
I ett bostadsprojekt är programskedet relativt enkelt i jämförelse med en mer komplex verksamhet och byggnad. Programmet kan därför normalt upprättas innan förslagshandlingar påbörjas och innehåller då alltid följande:
- Lokalprogram – var byggnaden ska lokaliseras och vad den ska innehålla
- Funktionsprogram – vilka funktioner och prestanda den ska ha.
Ofta är dock projektprogrammet betydligt mer omfattande och som exempel på innehåll kan nämnas:
- Program för utformning – gestaltning
- Ekonomiskt program – investering och drift
- Tekniskt program – material, komponenter och tekniska lösningar
- Projekttidsplan
- Miljöprogram – produkt och process.
Tekniskt program
För träbyggnadsprojekt rekommenderas att ett tekniskt program tas fram. Det bör bland annat innehålla uppgifter om spännvidder och våningshöjder eftersom dessa väsentliga mått avviker något från motsvarande systemmått för betong.
Om en geoteknisk undersökning ingår i inventeringen av projektförutsättningar ska geoteknikern och grundkonstruktören vara medvetna om att träbyggnadens totalvikt är ungefär hälften mot motsvarande betongbyggnad (inklusive dimensionerande last).
Inventering av projektförutsättningar
Byggherren – eller dennes konsult – inventerar inledningsvis de förutsättningar som gäller för projektet. Sådana förutsättningar ges bland annat av topografi, geologi, planbestämmelser och befintlig infrastruktur.
För träbyggnadsprojekt finns det tre områden som erfarenhetsmässigt är av speciellt intresse: planförutsättningar, grundläggning och brand.
Planförutsättningar
Det finns inga tekniska hinder för att bygga högre hus med trästomme. I USA är det vanligt med 6–7-våningshus. I Sverige har man byggt både bostadshus och kontorshus i 8 våningar.
Den i planbestämmelserna tillåtna takfotshöjden måste alltid kontrolleras. Lägenhetsskiljande träbjälklag är högre än ett motsvarande betongbjälklag. Skillnaden kan vara så stor som 250 mm, vilket adderar en meters våningshöjd på en 4-våningsbyggnad. Det finns dock lägenhetsskiljande träbjälklag som endast obetydligt överskrider 300 mm i bygghöjd, men antalet möjliga tekniska lösningar minskar och även spännvidden.
Grundläggning
Bland de förutsättningar som markant påverkar byggkostnaderna ingår grundläggningskostnaderna. Träbyggnader har här en mycket stor fördel med sin lägre vikt, speciellt på sämre mark.
En träbyggnad väger bara cirka en tredjedel av motsvarande betongbyggnad. Med full brukslast blir markvikten bara drygt 40 procent av totalvikten för motsvarande betongbyggnad. Exemplet avser ett bostadshus i 4 våningar. Detta innebär att vid sämre markförhållanden kan pålning ofta helt undvikas med en träbyggnad, och vid mycket dåliga förhållanden reduceras pålningsmängden till hälften. Ett normalt geotekniskt utlåtande tar inte hänsyn till denna lägre markbelastning och föreskriver regelmässigt pålning baserat på betonghusens vikt. Därför bör den geotekniska undersökningens slutsatser alltid ifrågasättas vid ett träbyggnadsprojekt.
Brand
Den bärande stommen i ett trähus uppfyller samma brandfunktionskrav som alla andra byggnader med välkända och väldokumenterade konstruktioner, det vill säga 30, 60 eller 90 minuters brandmotstånd.
Träfasad kan användas på alla typer av hus. Vissa åtgärder krävs dock som hindrar brandspridning mellan brandceller inom huset via fasaden och mellan tätt placerade hus. Det finns flera lösningar för att brandskydda fasaden, till exempel impregnering av fasadpanelen. En annan generell lösning på stark frammarsch är att installera boendesprinkler, ett förenklat sprinklersystem med små vattenmängder som förhindrar övertändning i en brandcell och därmed brandens spridning ut genom fönster.
Byggherrens förutsättningar
Byggherrens egna behov, avsedd verksamhet, ekonomi och så vidare utgör viktiga förutsättningar för utformningen. Eftersom byggherren i viss utsträckning själv rår över dessa är det viktigt att skilja på vad som är ”tvingande förutsättningar” i projektprogrammet och vad som egentligen är ”höggradigt önskemål”.
Fler tvingande förutsättningar (”måste”) innebär fler begränsningar för den som ska utforma projektet och därmed generellt en svårare uppgift med fler kompromisspunkter att lösa. Därför är det inte ovanligt att man i programskrivningar redovisar både tvingande förutsättningar ”skall” och vägledande ”bör” för projektörerna.
Viktiga byggherreförutsättningar är byggnadens konstruktionstyp och krav på bärande system. Här definieras byggnadens prestanda med bland annat laster, spännvidd och installationsfunktioner.
