Arbetet med europisk standardisering inom träområdet pågår i en rad tekniska kommittéer:
- Brandskydd i byggnader, CEN/TC 127, ISO/TC 92
- Dörrar, fönster och trappor, CEN/TC 33
- Konstruktionsvirke och limträ, CEN/TC 124
- Lim för träprodukter, CEN/TC 193
- Miljöstandardisering i ISO och CEN
- Torkningskvalitet – fuktfrågor, CEN/TC 175
- Träkvalitet, CEN/TC 175, ISO/TC 218
- Träkonstruktioner, Eurocode 5, CEN/TC 250/SC 5
- Ytbehandling av trä utomhus, CEN/TC 139
- Beständighet, CEN/TC/38
- Byggakustik utifrån byggnadselement, CEN/TC 126/WG 2
Här beskrivs några av de europeiska standarder som fastställts som svensk standard.
Måttstandard för konstruktionsvirke – SS-EN 336
Standarden anger inga standardmått utan bara en referensfuktkvot (20 %) vid vilken det överenskomna måttet (börmåttet) skall gälla och tillåtna måttavvikelser för tjocklek och bredd i två olika toleransklasser (normalt svarande mot hyvlat respektive sågat virke). Jämfört med tidigare svensk standard tillåts något större måttavvikelser från börmåtten för hyvlat virke medan för sågat virke också övermål begränsas. Viktigt att notera är att medelvärdet av tjocklek och bredd hos virket i ett paket inte får vara mindre än börmåttet. För virkeslängden tillåts inget undermål medan övermål inte begränsas.
Hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke (SS-EN 338)
I standarden anges hållfasthetsklasserna C14, C16, C18, C20, C22, C24, C27, C30, C35, C40, C45 och C50 för barrträ. Standarden innehåller även hållfasthetsklasser för lövträ. Numret står för den karakteristiska böjhållfastheten i respektive klass, uttryckt i MPa. För varje hållfasthetsklass anges förutom hållfasthetsvärden också elasticitetsmodul och densitet. För att säkerställa att de karakteristiska värdena beräknas på ett enhetligt sätt ur resultat från provningar av definierade populationer av virke finns en standard (SS-EN 384). Den skall användas för att ta fram de värden som ligger till grund för inordning av olika sorteringsklasser och träslag i C-klasserna. Intressant att notera är att de karakteristiska hållfasthetsvärdena för maskinsorterat virke beräknade enligt SS-EN 384 räknas upp 12 procent jämfört med motsvarande värden för visuellt sorterat virke.
Inordning av visuella sorteringsklasser och träslag i hållfasthetsklasserna (SS-EN 1912)
För att inte onödigtvis tvinga fram provning av virke finns en standard som inordnar ett hundratal kombinationer av visuella sorteringsklasser och träslag i C-klasserna enligt SS-EN 338. För de angivna kombinationerna finns lång användningserfarenhet och/eller tillfredsställande provningsresultat. Det stora antalet kombinationer förklaras av att det på den europeiska marknaden används flera sorteringsregler godkända enligt SS-EN 1912 och att dessa tillämpas på många olika träslag.
| INSTA 142 | DIN 4074 | BS 4978 | |
| C30 | T3 | S13 | |
| C24 | T2 | S10 | SS |
| C18 | T1 | ||
| C16 | S7 | GS | |
| C14 | TO |
Tabell 1. Standarden, SS-EN 1912, möjliggör en indirekt jämförelse mellan olika sorteringsklasser, till exempel enligt nordiska, tyska och engelska regler för furu/gran.
Fingerskarvat konstruktionsvirke Funktions- och produktionskrav (SS-EN 385)
I standarden anges funktionskrav för fingerskarvar, vissa tillverkningskrav, regler för kvalitetskontroll samt regler för typprovning av ny utrustning eller skarvprofil. Standarden överensstämmer väl med de tidigare svenska godkännandereglerna liksom den nordiska praxis som tillämpas. Enligt standardens formulering om limpåföring finns utsikter för att det tyska särkravet om dubbel limpåföring i framtiden inte skall behöva beaktas.
Måttstandard för limträ (SS-EN 390)
På samma sätt som för konstruktionsvirke anges inga standardmått utan bara en referensfuktkvot (12 %) och tillåtna måttavvikelser. Dessa skiljer sig inte nämnvärt från dem som tidigare gällt i svensk standard.
Limträ - funktions- och produktionskrav (SS-EN 386)
Standarden är närmast en kopia av de gemensamma nordiska regler som tillämpats sedan mitten av 1960-talet. Som komplement till standarden finns två standarder för delaminerings-och skjuvprovning av limfogar (SS-EN 391 respektive SS-EN 392). Dessutom anges funktions- och produktionskrav för stora fingerskarvar i hela balkar i standarden SS-EN 387.
Hållfasthetsklasser och bestämning av karakteristiska värden för limträ (SS-EN 1194)
Fyra hållfasthetsklasser definieras: GL24, GL28, GL32 och GL36. Siffrorna anger den karakteristiska böjhållfastheten i MPa vid en balkhöjd på 600 mm. I de olika hållfasthetsklasserna kan limträet vara homogent (samma lamellkvalitet i hela balken) i klasserna GL24h, GL28h, GL32h och GL36h eller kombinerat (lägre lamellkvalitet i den inre delen än i de yttre delarna) i klasserna GL24c, GL28c, GL32c och GL36c. Böjhållfasthet och elasticitetsmodul är lika för homogent och kombinerat limträ medan övriga hållfasthetsvärden och densitet är högre för homogent limträ.
Limträ-krav (SS-EN 14080)
Standarden beskriver kraven för CE-märkning av limträ. I Sverige finns förutom hållfasthetsklasser enligt SS-EN 1194 även egenverifierade klasserna CE L40c och CE L40s.
Golv (SS-EN 14342)
I den harmoniserade standarden Trägolv - Egenskaper, utvärdering av överensstämmelse och märkning, SS-EN 14342, hänvisas till sju olika produktstandarder för golv:
- EN 13226 Wood flooring - Solid parquet elements with grooves and/or tongues
- EN 13227 Wood flooring - Solid lamparquet products
- EN 13228 Wood flooring - Solid wood overlay flooring elements including blocks with an interlocking system
- SS-EN 13488 Wood flooring - Mosaic parquet elements
- SS-EN 13489 Wood flooring - Multi-layer parquet elements
- SS-EN 13629 Wood flooring - Solid pre-assembled hardwood board
- SS-EN 13990 Wood flooring - Solid softwood floor boards
I dessa beskrivs produkttyp, dimensioner, träslag och utseendesortering av trämaterialet.
Träpaneler (SS-EN 14915)
För paneler och beklädnader finns en standard som beskriver egenskaper, provning och kontroll samt märkning.
Fönster och dörrar
För fönster och dörrar finns många standarder för provningsmetoder och klassningsmetoder för bland annat hur man bestämmer:
- Ljudisolering
- Lastupptagning
- Planhet
- Lufttäthet
- Vattentäthet
- Säkerhet för beskjutning av kulor
- Explosionsmotstånd
- Stöt och stabilitet
- Klimat
- Värmeisolering
- Brand
- Inbrottssäkerhet
- Mekanisk beständighet.
Konstruktionsvirke
Det finns flera standarder som reglerar konstruktionsvirke. Den harmoniserade standarden med krav för CE-märkning av limträ är SS-EN 14080. Den harmoniserade standarden för visuellt eller maskinellt sorterat konstruktionsvirke är SS-EN 14081, med följande delar.
| 1 | Sågat konstruktionsvirke |
| Del 1: Allmänna krav. | |
| 2 | Sågat konstruktionsvirke |
| Del 2: Maskinell hållfasthetssortering: kompletterande krav för första typprovningen. | |
| 3 | Sågat konstruktionsvirke |
| Del 3: Maskinell hållfasthetssortering: kompletterande krav för produktionskontroll. | |
| 4 | Sågat konstruktionsvirke |
| Del 4: Maskinell hållfasthetssortering: maskininställningar för inställningsstyrda sorteringsmaskiner. |
Provningsmetoder
En arbetsgrupp inom kommittén, TC124/WG1, har arbetat med att ta fram provningsmetoder för laboratoriebruk. Totalt 16 standarder finns för bland annat fastställande av hållfasthetsegenskaper hos konstruktionsvirke, limträ, träbaserade skivor, spik- och spikplåtsförband, takstolar, vägg- och golvelement.
Byggakustik och ljudisolering
Inom kommittén TC 126/WG2 pågår arbete med att utvidga den standard som handlar om byggnaders ljudisolering, SS-EN 12354. Utvidgningen gäller lätta byggnaders ljudisolering, däribland hus med trästommar. Fokus ligger på hur knutpunkter mellan element ska utföras för att få god ljudisolering.
