Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Olika effekter på miljön

Publicerad 2003-09-01

Resursanvändning

Användningen av resurser påverkar miljön genom utarmning av resursbasen. Detta är mera en moralisk påverkan genom att man försämrar villkoren för de kommande generationerna (Brundtland, 1987). Exploateringen av mark och avverkning av skog kan också påverka den estetiska miljön lika väl som biodiversiteten i lokala ekosystem. Energi är också en parameter som oftast används som en indikator på resursanvändningen. Energin i sig är ingen resurs men resurser åtgår för att ta fram energin och denna omvandling ger ofta upphov till emissioner.

Resursanvändning mäts ofta i kg om det är mineralier. Den använda mängden kan då värderas i förhållande till kända resurstillgångar av den aktuella resursen.

Växthuseffekten

En ökad växthuseffekt beror på att vi i dagens samhälle tillför ett flertal ämnen som kan absorbera värmestrålning. Det gäller främst koldioxid, metan och lustgas. De hindrar inte solljuset från att nå ned till jordytan och värma upp den, men de fångar effektivt upp en del av den värmestrålning som sänds tillbaka från jorden ut i rymden. Det innebär att jorden värms upp. I Europa beräknas årstemperaturen komma att stiga i en takt om 0,1 till 0,4°C per årtionde under första halvan av detta århundrade. Havsnivåerna stiger allt eftersom polaristäcket smälter, vilket hotar inte bara kustområdena utan också lågt belägna städer och hela länder. Vädret blir allt mer extremt, med mer frekventa inslag av torka, översvämningar och stormar som får betydande följder för jordbruket. Dessa frågor, som tidigare huvudsakligen debatterades av forskare, har nu blivit en stor fråga på den politiska agendan i världen, och omnämns regelbundet i massmedia. För Sveriges del kan en temperaturhöjning innebära en viss förändring av klimatet medan andra delar av världen kan råka ut för torka, skördekatastrofer och svält.

Förbränningen av fossila bränslen leder till de ökande utsläppen av koldioxid, och halten koldioxid i atmosfären har stigit dramatiskt under det senaste århundradet. Trä och andra bioenergislag anses inte bidra till växthuseffekten eftersom de ingår i kolets naturliga kretslopp. Metanutsläpp härrör bland annat från risodlingar, djurfarmer och kolgruvor. Dikväveoxider uppkommer vid förbränning av bränslen.

Ozonskiktet

I stratosfären, 10-50 km ovanför våra huvuden, finns ozonlagret som skyddar livet på jorden från den UV-B strålning som kommer från solen. Det innebär att endast en liten del av dessa strålar kommer ner till jorden, den mesta strålningen absorberas av ozonet. Det finns flera av människan framställda kemikalier som har förmågan att bryta ner detta skyddande skikt. Den viktigaste är freon som finns i olika kylanläggningar.

En uttunning av ozonskiktet leder till en ökad exponering för UV-strålning. Det innebär att risken ökar för ögonskador i form av gråstarr, hudcancer och genetiska skador samt för en försämring av immunförsvaret. Växtligheten kan ta skada genom att den växer långsammare och de livsviktiga algerna kommer att drabbas hårt eftersom de saknar naturligt skydd mot UV-strålar.

Försurning

I dagens samhälle släpper vi ut flera ämnen som bidrar till försurningen. Det är främst svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (NOx) som bildar syror när de kommer ut i naturen. Även andra föreningar, till exempel ammoniak, bidrar till försurningen fast i mindre omfattning. Svavelutsläppen orsakas främst av föroreningar i fossila bränslen. Kväveoxidutsläppen uppkommer vid all förbränning eftersom luften innehåller kväve. De biologiska effekterna är en förändring av ekologiska samhällen i vattendrag och en minskad biologisk mångfald. Försurningen kan även bidra till en försämring av skogens tillväxt och förändringar i markvegetationen.

Övergödning

Övergödning är ett problem som främst drabbar sjöar och hav, men även mark kan påverkas negativt. Det kan ta sig uttryck i form av igenväxande sjöar, kraftiga algblomningar och syrebrist för vattenlevande organismer. Ett flertal av människans aktiviteter innebär en ökning av näringsämnen som till exempel kväve och fosfor. Några exempel på utsläpp är otillräckligt renat avloppsvatten, näringsläckage från jord- och skogsbruk samt förbränningsutsläpp. Detta kan exempelvis åtgärdas genom att använda mindre energi, åstadkomma bättre rening och minskade utsläpp av näringsämnen.

Marknära ozon

Marknära ozon bildas genom en reaktion av flyktiga kolväten och kväveoxider under inverkan av solljus. Effekterna på människor är främst irritation av ögon och slemhinnor samt försämrad andningsfunktion. Ozon har också en kraftig inverkan på växter genom minskad tillväxt. Produktionsbortfallet inom det svenska jordbruket beräknas till en miljard per år. Den främsta orsaken till bildningen av marknära ozon är utsläpp från trafiken men även förbränningsanläggningar bidrar. 

Varför sker klimatförändringar?

Vi har alla ett ansvar att vända effekten av klimatförändringarna eftersom vi alla bidrar till dem. Vår moderna livsstil, produkterna vi väljer, koldioxidutsläppen från industrier, samhälle, transporter och våra hem, har ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Mellan 1850 och 1998 spreds omkring 270 miljarder ton kol i atmosfären i form av koldioxid, i huvudsak genom förbränning av fossila bränslen, vilket resulterade i en trettioprocentig ökning av koldioxidhalten i luften (se diagrammet). Denna koncentration ökar just nu genom en nettoackumulation om 3,3 miljarder ton kol per år (se tabellen).

Vid FN:s klimatkonferens i Rio 1992, beslöts att det huvudsakliga målet skulle vara att stabilisera koncentrationen av växthusgaser till en nivå som inte medför någon fara för miljön. Kvantitativa mål för hur mycket utsläppen skulle minska fastställdes i Kyotoprotokollet 1997. Industriländerna uppmanades att reducera de genomsnittliga utsläppen mellan åren 2008 och 2012 med 5,2 procent jämfört med 1990 års nivå. För EU-länderna innebar detta en övergripande minskning om 8 procent.

Olika effekter på miljön
Diagram 1. Koldioxidkoncentrationen i atmosfären.

 

Varje år släpps 3,3 miljarder ton kol ut i atmosfären
Emissioner (Miljarder ton kol per år)
Förbränning av fossila bränslen 6.3
Skogsskövling i tropiska zoner 1.6
Summa 7.9
Absorption (Miljarder ton kol per år)
Hav och sjöar 2.3
Skogsodling och ökad biomassa 2.3
Till atmosfären 3.3
Summa 7.9

Tabell 1. Emissioner och absorption – miljarder ton kol per år.

Användning av förnybara material - incitament saknas

Mot bakgrund av de många negativa effekter på miljön som uppkommer genom mänsklig verksamhet är det numera politiskt accepterat att på olika sätt uppmuntra ersättandet av icke förnybara energikällor med förnybara, exempelvis genom skatteväxling. Politiska eller ekonomiska incitament för att använda förnybara material i byggandet och därigenom minska koldioxidutsläppen saknas dock fortfarande i Sverige, märkligt nog.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan