Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Bakomliggande jämförelser

Publicerad 2003-09-01

Studie 1: Fyrvånings flerbostadshus i trä och hus med bärande stålpelare och bjälklag av betonghåldäck – Bo01, Sverige 

I studien Miljöbedömning av Trähus 2001 jämförs ett fyrvåningsflerbostadshus med trästomme, Trähus 2001, som byggdes inför bomässan Bo01 i Malmö, med ett annat fyrvåningshus inom Bo01-området. Trähus 2001 har trästomme av lättbyggnadsteknik och träfasad. Jämförelsehuset har bärande stålpelare i fasad, bjälklag av betonghåldäck samt uppreglat golv, utfackningsväggar av trä samt putsad fasad. Ytterväggens värmeisolering skiljer sig något mellan husen med 215 mm mineralull i Trähus 2001 respektive 250 mm i jämförelsehuset, trots att huset projekterats för samma energieffektivitetskrav (gemensamt för hela Bo01-området).

Systemgränserna som använts för LCA är ”från vaggan till graven”, exklusive användningsfasen vars miljöbelastning antagits lika för de två byggnaderna. Energiåtervinning ur de inbyggda materialen beaktas (främst för trämaterialet i de båda husen) genom att belasta jämförelsehuset med den GWP (CO2-ekvivalenter) som skillnaden i återvinningsbar energi ger upphov till vid energiutvinning ur olja. I jämförelserna av energiåtgång har istället den återvinningsbara energin subtraherats från energiåtgången för tillverkningsfasen (vaggan till grinden) för båda husen.

LCA-resultaten för Trähus 2001

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 960 MJ/m2
  • Återvinningsbar energi: 1460 MJ/m2
  • Total energiåtgång, exklusive användningsfas: 960-1460 = -500 MJ/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter): 30 kg/m2

LCA-resultaten för jämförelsehuset

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 2260 MJ/m2
  • Återvinningsbar energi: 490 MJ/m2
  • Total energiåtgång, exklusive användningsfas: 2260-490 = 1770 MJ/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter): 222 kg/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter) med extra belastning med hänsyn till energiåtervinningsskillnad: 400 kg/m2

Studie 2: Småhus med stomme i trä, stål eller betong – Kanada  

I studien Building Life Cycle Assessment: Residential Case Study jämförs tre alternativa stomutföranden för ett kanadensiskt småhus om cirka 220 m2 boarea plus källare.
Träalternativet är en konventionell träregelstomme. Stålalternativet är en tunnplåtsstomme - reglar och bjälkar. Betongalternativet består av ”insulated concrete forms” - betong som platsgjuts i cellplastformar - i väggarna och ett samverkansbjälklag med betong/tunnplåtsbjälkar. Väggarna, inklusive källarväggarna, har justerats från ”gängse utformning” för att ge identiska U-värden. Samma invändiga och utvändiga ytskikt antas för alla alternativen varför dessa exkluderats ur analysen.

Systemgränserna som använts för LCA är ”från vaggan till grinden”, det vill säga exklusive användningsfasen och exklusive energiåtervinning av de ingående komponenterna. Miljöbelastningen under användningsfasen har antagits lika för alla byggnaderna,

LCA-resultaten för träalternativet

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 1140 MJ/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter): 280 kg/m2

LCA-resultaten för stålalternativet

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 1740 MJ/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter): 340 kg/m2

LCA-resultaten för betongalternativet

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 2520 MJ/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter): 420 kg/m2

Studie 3 och 4: Småhus med stomme i trä eller tunnplåt respektive i trä eller betong – Minneapolis och Atlanta, USA  

Rapporten Environmental Impacts of a Single Family Building Shell – From Harvest to Construction innehåller två separata jämförelser av vardera två stomalternativ för ett småhus i Minneapolis respektive Atlanta i USA. De två jämförelserna redovisas separat nedan som två separata studier. Alternativet till den för USA konventionella träregelstommen är olika för de två platserna för att reflektera faktiska marknadsförhållanden.

Studie 3: Minneapolis

Jämförelsen gäller ett tvåvånings småhus med källare. Källaren är identisk för båda alternativen och ingår därför inte i jämförelsen. Jämförelsehuset till träalternativet är här en stomme av tunnplåtsreglar och –bjälkar. Takkonstruktionen har antagits lika för båda alternativen liksom fasadmaterial och isolering i väggar.

LCA-resultaten för träalternativet

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 970 MJ/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter): 210 kg/m2

LCA-resultaten för stålalternativet

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 1604 MJ/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter): 310 kg/m2

Studie 4: Atlanta

Jämförelsen gäller ett envånings småhus utan källare, grundlagt med platta på mark som antagits lika för båda alternativen. Jämförelsehuset kallas ”betongalternativet” eftersom det har murade ytterväggar av betongblock. Innerväggar och takkonstruktion är dock av trä, identiska med träalternativet, varför dessa inte ingår i LCA. Ingen information ges explicit om isolering av ytterväggarna men det anges att den är identisk för de båda alternativen.

LCA-resultaten för träalternativet

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 580 MJ/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter): 100 kg/m2

LCA-resultaten för betongalternativet

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 810 MJ/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter): 170 kg/m2

Studie 5: Småhus murat i tegel eller med trästomme i lättbyggnadsteknik – Tyskland

I studien Environmental and Energy Balances of Wood Products and Substitutes jämförs tre olika alternativa utformningar av ett småhus i Tyskland, nämligen ett konventionellt hus murat av tegel, ett med trästomme av lättbyggnadsteknik (träregelstomme) och ett med timmerstomme av trä. Timmerhuset har inte medtagits här då det bland annat avviker vad gäller byggnadsyta. Fasadmaterial och andra ytmaterial för de olika alternativen anges inte explicit men ingår i analysen. Rapporten ger istället en förteckning över ingående mängd material för respektive alternativ.

Systemgränserna som använts för LCA är ”från vaggan till graven”, men exklusive användningsfasen, vars miljöbelastning antagits lika för alla byggnaderna. Energiåtervinning av de ingående komponenterna beaktas vid beräkningen av GWP genom att subtrahera effekten av energiåtervinningen för respektive alternativ. Däremot anges inte mängden återvinningsbar energi.

LCA-resultaten för träalternativet

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 910 MJ/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter) utan energiåtervinning: 660 kg/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter) med energiåtervinning: 580 kg/m2

LCA-resultaten för murat alternativ

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 1090 MJ/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter) utan energiåtervinning: 840 kg/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter) med energiåtervinning: 800 kg/m2

Studie 6: Fyrvåningshus i trä och tänkt alternativ med betongstomme – Wälludden, Sverige

Fyrvåningshuset i projektet Wälludden i Växjö är ett av de första flervåningshusen som byggdes med bärande trästomme med lättbyggnadsteknik i Sverige 1995-96. I studien Energy Use and Environmental Impact of New Residential Buildings jämförs detta hus med ett tänkt alternativ där stommen ”bytts” mot en betongstomme. Detta har gjorts genom att ersätta bjälklagen med betongbjälklag och de bärande (inner)väggarna med betongväggar. Fasadmaterialen (huvudsakligen puts) är oförändrade liksom ytterväggarnas uppbyggnad. Endast energiprestanda anges dock explicit som oförändrad.

Systemgränserna som använts för LCA är ”från vaggan till graven”, inklusive användningsfasen. Eftersom miljöbelastningen från driftfasen är lika för de två alternativen har den dock inte medtagits nedan. Till skillnad från studie 1-5 innehåller de data från livscykelinventering (LCI) som använts för träprodukter den inneboende energin i trä, vilket alltså ingår som en belastning i LCA. Då detta skiljer sig från praxis har en omräkning gjorts i denna översikt genom att istället beräkna energiåtgång baserat på de LCI-data för trä som används i studie 1 och 7 (anges som modifierad beräkning nedan). Energiåtervinning av de ingående komponenterna beaktas för båda alternativen genom att kreditera respektive alternativ. Inga värden för GWP som kan användas i denna översikt anges i studien.

LCA-resultaten för träalternativet

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 4540 MJ/m2
  • Återvinningsbar energi: 2160 MJ/m2
  • Total energiåtgång, exklusive användningsfas: 4540-2160 = 2380 MJ/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter): Anges inte

LCA-resultaten för betongalternativet

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 3740 MJ/m2
  • Återvinningsbar energi: 1120 MJ/m2
  • Total energiåtgång, exklusive användningsfas: 3740-1120 = 2620 MJ/m2
  • GWP (CO2-ekvivalenter): Anges inte

LCA-resultaten för träalternativet (modifierad beräkning)

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 2840 MJ/m2
  • Återvinningsbar energi: 2160 MJ/m2
  • Total energiåtgång, exklusive användningsfas: 2840-2160 = 680 MJ/m2

LCA-resultaten för betongalternativet (modifierad beräkning)

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden: 3020 MJ/m2
  • Återvinningsbar energi: 1120 MJ/m2
  • Total energiåtgång, exklusive användningsfas: 3020-1120 = 1900 MJ/m2

Studie 7: Tänkt flerbostadshus, två alternativ med betongstomme och ett med trästomme - Sverige

Studien LCA of Building Frame Structures – Environmental Impact over the Life Cycle of Wooden and Concrete Frames innehåller en jämförelse mellan två olika betongstommealternativ och ett trästommealternativ för ett tänkt svenskt flerbostadshus. Här väljer vi att visa jämförelsen med betongalternativet med prefabricerade betongelement (håldäckselement för bjälklagen, betongsandwichelement för ytterväggarna och lättbyggnadsteknik med tunnplåtsreglar för icke bärande innerväggar). LCA gjordes inte för hela byggnader utan för en funktionell enhet med en viss sammansättning av ytterväggselement, bjälklagselement och innerväggselement. Träalternativets ingående delar modellerades efter dem som användes i det allra första flervåningshuset med trästomme i Sverige - projektet Orgelbänken i Linköping. Jämfört med betongalternativets bjälklag (enbart 200 mm håldäckselement med en tunn pågjutning/avjämning) kan träbjälklaget antas ha bättre ljudisoleringsegenskaper. Bland annat ingår en stegljudsdämpande matta i träbjälklagets konstruktion som enligt rapporten belastar träalternativet avsevärt.

Systemgränserna som använts för LCA är ”från vaggan till graven”, inklusive användningsfasen (som dock inte medtagits här av samma anledning som för studie 6). Återvinningsbar energi hos de ingående komponenterna beaktas inte i studien. I studien har dessutom inneboende energi i trämaterialet räknats in som en belastning men anges som en separat post (se nedan). Inget sammanvägt värde har beräknats för miljöeffektkategorin GWP utan istället anges olika emissionsvärden separat, varför ingen jämförelse kan göras med de andra studiernas redovisade GWP.

LCA-resultaten för träalternativet

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden, inklusive inneboende energi i trä: 1310 MJ/m2
  • Energiåtgång, från vaggan till grinden, exklusive inneboende energi i trä: 840 MJ/m2
  • CO2-emissioner (OBS! Ej GWP): 40 kg/m2

LCA-resultaten för betongalternativet

  • Energiåtgång, från vaggan till grinden, inklusive inneboende energi i trä: 1430 MJ/m2
  • Energiåtgång, från vaggan till grinden, exklusive inneboende energi i trä: 1430 MJ/m2
  • CO2-emissioner (OBS! Ej GWP): 110 kg/m2

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan