Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Trädets tillväxt och virkeskvalitet

Publicerad 2003-09-01

På våren, när trädets hormoner signalerar att nu är det dags att börja växa, skjuter trädtoppen ett nytt skott och bildar ett nytt grenvarv samtidigt som tillväxtlagret utmed hela stammen börjar producera vedfibrer.

Ett ungt träd, som står på god mark, kan under en växtsäsong växa över en halv meter i höjd medan mogna träd nöjer sig med någon decimeter. Diametertillväxten kan på mycket bra marker vara nästan en centimeter per år hos unga träd, medan 2-3 mm är mera vanligt hos mogna träd. Stammens tillväxt kan man beskriva som att en kon med ett par mm godstjocklek varje år träs på stammen.

Kvistighet

Grenarna växer på samma sätt som trädet i tvärsnitt och längd. All tillväxt på längden sker från grenspetsarna. Toppskottets möjlighet att växa upphör om toppen skadas till exempel genom åverkan av vilt eller för att toppen bryts av. Andra tillväxtspetsar kommer då att ta över, vilket innebär att ett sidoskott - en gren - bildar ny topp.

Grenarnas utveckling beror på genetiska faktorer och tillgång på ljus. Det gäller även kvistarnas storlek och virkets kvalitet inne i stammen. Kvistigheten i virket är med andra ord en följd av ljusförhållandena på trädets växtplats. Stora grova kvistar tyder på ljus och luftig växtplats, det vill säga ett glest bestånd. Fristående granar har därför mycket grova grenar.

Många små kvistar tyder på en skuggig växtplats, det vill säga ett tätt bestånd. Under sådana förhållanden kan även granen bli i det närmaste kvistfri. Mycket täta bestånd löper dock stor risk att drabbas av snö- eller stormskador.

Grenarna kan leva under hela trädets livscykel eller dö och falla av, allt beroende på hur tätt träden står i beståndet. Kvarvarande kvistar inne i stammen vallas över vid vedbildningen. Detta är typiskt för tallen, som har en naturlig kvistrensning till cirka en tredjedel av stamlängden. Kvar inne i stocken blir spåren av de gamla kvistarna. Beroende på grenarnas utseende i den sågade plankan talar man om olika sorters kvistar.

Kvistigheten hos virke påverkas av skogsbruksåtgärderna. Täta förband i det unga beståndet ger många små grenar. Vid röjningen minskar de kvarvarande trädens konkurrens om ljus och näring genom att bland annat skuggande lövträd och vissa barrträd tas bort. Vid de följande gallringarna tar man bort de svagare träden och ger de livskraftiga träden möjlighet att utvecklas, i konkurrens med lika stora omkringstående träd. Grentillväxten sker huvudsakligen i toppen på trädet.

Trädets tillväxt och virkeskvalitet
Bild 1. En principiell bild av stammens olika kvistzoner och av hur stammens olika stocktyper benämns.

Virkeskvalitet

Tillväxthastigheten hos ett träd beror på plantans genetiska egenskaper samt framförallt på växtplatsen och på hur starka röjningarna och gallringarna är. Granar kan under gynnsamma växtförhållanden bli upp mot 40 m och tallar upp till 30 m höga. På grund av att trädets tillväxt varierar under omloppstiden får olika delar av stammen olika kvalitet. Detta medför att rotstocken kan vara lämplig för en viss slutprodukt medan toppstocken är lämplig för en helt annan.

Sidobräder från furans rot- och mellanstock är vanligen kvistfria. Ur dessa bräder kan bästa virket för snickeriändamål och möbler tas. Däremot har furans toppstock vanligen friska kvistar ända ut i sidobräderna. Detta virke kan också användas till möbler, men då vanligen till ett billigare möbelsortiment.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan