Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Naturlig beständighet

Publicerad 2003-09-01

Den biologiska resistensen eller naturliga beständigheten är mycket olika för olika träslag.

Splintveden - det vill säga den yttre delen av stammen – har alltid låg beständighet. Kärnveden innehåller extraktivämnen som motverkar svampangrepp och minskar träets benägenhet att ta upp vatten.

I tabellen redovisas den uppskattade livslängden för trä exponerat i fria luften.

 

Träslag Oskyddat i det fria I det fria under tak Ständigt torrt
Al, björk, poppel 3-20-40 år 3-20-40 år <400-500 år
Alm 60-80-100 år 80-130-180 år <1500 år
Ask 15-40-60 år 30-60-100 år 300-800 år
Bok 10-35-60 år 30-60-100 år 300-800 år
Ek 50-85-120 år 100-150-200 år 300-800 år
Furu 40-60-85 år 90-100-120 år 120-1000 år
Gran 40-55-70 år 50-60-75 år 120-900 år
Lärk 40-65-90 år 90-120-150 år <1800 år

Tabell 1. Uppskattning av livslängden för olika träslag exponerade i fria luften.

Allteftersom trädet växer bildas nya celler till splintveden och den äldre veden omvandlas till kärnved. Övergången från splintved till kärnved är för många träslag synlig på stockens tvärsnitt som en färgskillnad. Vanligtvis har splintveden en ljusare och kärnveden en mörkare kulör. Kärnveden deltar inte i vattentransporten utan fungerar som stöd och näringsförråd.

De träslagsspecifika kemiska substanserna som lagras i kärnveden kallas extraktivämnen. Extraktivämnena ger varje träslag karakteristiska egenskaper som färg och naturlig beständighet. Till övervägande del består extraktivämnena av hartssyror, fettsyror, kolhydrater och mineralämnen (aska). Vissa träslag har en hög koncentration och en viss sammansättning av extraktivämnen som ger en bra naturlig beständighet mot biologisk nedbrytning.

Beständighet i markkontakt för kärnved

Olika träslag har olika naturlig beständighet mot mikrobiell nedbrytning. För samtliga träslag gäller att kärnveden normalt har bättre beständighet än splintveden. Metod saknas för att värdera beständigheten hos olika träslag vid normal byggnadsteknisk användning ovan mark. Vid Princes Risborough Laboratory i Storbritannien har fältprovningar av ett stort antal träslag utförts. Stavar av kärnved med måttet 50 x 50 mm har stuckits ned i marken, därefter har den naturliga beständigheten i markkontakt klassificerats - se tabell 2.

Förväntad varaktighet i markkontakt, år Träslag
<5 al, björk
10 gran, furu
15 lärk
15-25 ek
>25 teak

Tabell 2. Beständighet i markkontakt hos kärnved för olika träslag.

Tre standarder, SS-EN 350, del 1-2, samt SS-EN 460 klassificerar den naturliga beständigheten mot rötsvamp, se tabell 3. SS-EN 350-2 är av särskilt intresse då den redovisar en klassificering av den naturliga beständigheten hos kärnveden hos ett hundratal kommersiellt intressanta träslag.

Träslag Beständighetsklass
Lärk 3-4
Gran 4
Furu 3-4
Douglasgran(europeisk) 1-2
Iroko 1-2
Ek 2
Teak 1-3

Tabell 3. Naturlig beständighet mot rötsvamp. Klassificering hos kärnved av några träslag enligt SS-EN 350-2. Träslag med bäst naturlig beständighet tillhör klass 1. Klass 5 är ej beständig.

Kärnved består av ”inaktiva" träceller. De öppningar mellan fibrerna som finns i splintveden och som möjliggör vattentransporten är här stängda och fungerar inte längre som transportväg. Kärnved är vanligtvis ganska resistent mot vattentransport speciellt på de tangentiella och radiella ytorna medan det i ändträ kan förekomma viss absorption. Splintveden suger vanligtvis upp betydligt mer vatten än kärnveden.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan