Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Ljudisolering, reduktionstal, ljudnivåskillnad och stegljudsnivå

Publicerad 2003-09-01

För att uppnå god ljudisolering är det bra om alla övergångar är så lufttäta som möjligt.

Diagram 1 visar betydelsen av läckor i form av ombrytningslinjer/sprickor. Läckage uppstår i otäta övergångar mellan byggnadsdelar eller vid dåliga tätningslister i olika byggnadskomponenter. Mycket små otätheter kan reducera ljudisoleringen kraftigt. Resonans kan också uppstå beroende på läckans djup och längd.

ljudisolering
Diagram och Figur 1. Betydelsen av otätheter. Reduktionstalet, R som funktion av frekvensen och Rm  (m=medelvärde) för en 75 mm tjock vägg (1 m2) med en 1 m lång öppen spalt med en varierande spaltbredd på 0-7 mm.

Reduktionstal

Ljudisoleringen hos en konstruktion, exempelvis en vägg, uttrycks i väggens reduktionstal, R. Reduktionstalet hos en homogen vägg är oberoende av väggens storlek (åtminstone som en första approximation). Däremot transmitteras naturligtvis mer ljudeffekt genom en stor vägg än genom en liten eftersom den infallande ljudeffekten blir större ju större väggen är.

Man kan definiera reduktionstalet med utgångspunkt från en tänkt mätsituation där man har två rum, ett rum där det står en högtalare – sändarrummet – och ett rum dit ljudet sprider sig – mottagarrummet. Vid mätningen sänds ljud ut i sändarrummet. Ljudtrycksnivån bestäms i ett antal punkter i rummet på olika avstånd från högtalaren och medelvärdet LS (S=sändarrum) bildas. På samma sätt bildas medelvärdet LM (M=mottagarrum) av ljudtrycksnivån i mottagarrummet. Reduktionstalet definieras sedan som

R = LS - LM - 10log(AM/S),

där AM är den totala absorptionsytan i mottagarrummet och där S är skiljeväggens area, båda i m2. Faktorn 10log(AM/S) är i praktiken ofta nära noll. Reduktionstalet blir i sådana fall ungefär lika med skillnaden i ljudtrycksnivå mellan de båda rummen.

Vid mätning bestäms R vanligen minst för 19 frekvensband från och med 50 Hz till och med 3150 Hz.

Fältreduktionstal

Fältreduktionstalet betecknas med R´("R prim"). Det är ett mått på ljudisoleringen mellan två rum i en färdig byggnad. Fältreduktionstalet bestäms förutom av ljudtransmissionen via skiljeväggen också av all annan ljudtransmission via flankerande byggnadsdelar, installationer, springor etcetera. Fältreduktionstalet mäts på samma sätt som reduktionstalet.

I en byggnad mäts således fältreduktionstalet eftersom det inte går att undvika inverkan av flankerande byggnadsdelar.

Det finns ingenting som säger att en dominerande del av ljudtransmissionen ska gå direkt genom en vägg eller ett bjälklag. En helt dominerande del av ljudöverföringen kan istället ske via flankerande konstruktioner. Fältreduktionstalet är ofta lägre mellan stora rum än mellan små. I rum med liten skiljeyta jämfört med volymen i mottagarrummet kan dessutom stora fel uppstå och den upplevda ljudisoleringen svarar då inte riktigt mot verklig ljudisolering. I Sverige har man därför delvis gått över till att använda standardiserad ljudnivåskillnad (bland annat för bostäder). Se vidare nedan och i definitioner.

Standardiserad ljudnivåskillnad

Standardiserad ljudnivåskillnad, DnT, är också ett mått på en byggnads förmåga att isolera ett utrymme mot luftburet ljud från ett annat utrymme eller utifrån. Ljudnivåskillnaden standardiseras till 0,5 sek efterklangstid vilket motsvarar ett normalt möblerat rum. Ljudnivåskillnaden bestäms förutom av ljudtransmissionen via skiljeväggen också av all annan ljudtransmission via flankerande byggnadsdelar, installationer, springor etcetera. Ljudnivåskillnaden mäts på samma sätt som reduktionstalet men utvärderas annorlunda.

Vägt reduktionstal, vägt fältreduktionstal och vägd standardiserad ljudnivåskillnad

Det vägda reduktionstalet betecknas, Rw, det vägda fältreduktionstalet betecknas R'w och den vägda standardiserade ljudnivåskillnaden betecknas DnT,w Det kan betraktas som ett viktat medelvärde av tersbandsvärdena för respektive enhet vid de standardiserade mätfrekvenserna 100 - 3150 Hz. Genom denna viktning eller vägning tas i praktiken större hänsyn till det viktiga mellanfrekvensområdet än om man exempelvis bildar ett medelvärde. De vägda värdena bestäms med hjälp av en speciell referenskurva som är internationellt standardiserad.

För bostäder och vissa lokaler ställs dessutom krav på ljudisoleringen vid lägre frekvenser än 100 Hz, det vill säga utanför det område som täcks av de vägda värdena. Dessa krav kan uttryckas såsom R'w + C50-3150 eller DnT,w + C50-3150 där C50-3150 är en spektrumanpassningsterm. Anpassningstermen är normalt negativ. För betonghus brukar den ofta vara -1 till -2 dB. För lätta konstruktioner kan anpassningstermen vara upp till -5 à -10 dB. Stora negativa värden på anpassningstermen indikerar dålig luftljudsisoleringen vid låga frekvenser. I Sverige uttrycks krav på luftljudsisoleringen mellan två rum i en byggnad antingen i form av vägt reduktionstal (i flera typer av byggnader, dock inte bostäder) eller såsom vägd standardiserad ljudnivåskillnad inklusive anpassningsterm, DnT,w + C50-3150 (bostäder). I BBR används det förkortade skrivsättet DnT,w,50. För bostäder avsedda för äldre används begreppet DnT,w,100 (DnT,w + C). vilket således också inkluderar en spektrumanpassningsterm men då endast från 100 Hz. Svensk ljudklassningsstandard för byggnader utom bostäder, SS 25268 (2007), använder standardiserad vägd ljudnivåskillnad i vissa lokaltyper, DnTw. Därtill används ytterligare ett begrepp med anpassningsterm för fasader, Dls,nT,w + Ctr, vilket i BBR förkortas med DnT,A,tr. Utöver detta förekommer även andra anpassningstermer (se Implementation of the new ISO 717 building acoustic rating methods in Europe, Birgit Rasmussen, NKB report 1996:04 E). Ljudklassning för bostäder görs enligt SS25267/T1:2009.

Stegljudsnivå

Vid mätning av stegljudsnivå utnyttjas en artificiell stegljudskälla, en så kallad hammarapparat. Hammarapparaten innehåller fem stålcylindrar, hammare, som från några centimeters höjd får falla fritt mot golvet. Efter fallet fångas hamrarna omedelbart upp och släpps igen på så sätt att en hammare faller var tiondels sekund i jämn takt. Hammarapparaten ger ett kraftigt ljud, inte bara i rummet direkt under apparaten utan också i intilliggande rum.

Om hammarapparaten alstrar ljudtrycksnivån Lp i intill- eller underliggande rum, definieras den standardiserde stegljudsnivån LnT (nT = standardiserad till T0 = 0,5 s efterklangstid) vid laboratoriemätning som

LnT = Lp + 10log(T/T0),

Vid mätning bestäms LnT vanligen minst för 19 frekvensband från och med 50 Hz till och med 3150 Hz.

Tidigare användes begreppet Ln och används fortfarande i vissa lokaler. Detta avser då normaliserad stegljudsnivå (n=normaliserad; här till 10 m2 absorptionsyta). Den normaliserade stegljudsnivån blir ofta högre vid mätning till stora rum än till små. Detta beror delvis på normaliseringen till 10 m2 och denna är inte korrekt i stora rum. I stora rum blir absorptionsytan, (AM) mycket större än den yta som är referens (10 m2) vilket kan ge många omotiverade "straff dB". Det är därför som man i de flesta fall nu övergått till LnT
Vid fältmätning av stegljudsnivån är tillvägagångssättet exakt detsamma. Den enda skillnaden är att stegljudsnivån betecknas L´nT (L "prim" nT) eller L´n. Se vidare definitioner.

Vägd stegljudsnivå

Den vägda stegljudsnivån, L´nT,w, eller L´n,w, bestäms vid samma frekvenser som det vägda reduktionstalet, det vill säga inom området 100 - 3150 Hz. Även här finns en speciell procedur för medelvärdesbildning / sammanvägning av frekvenser. Bestämningen av den vägda stegljudsnivån vid laboratoriemätning, LnT,w (Ln,w) respektive vid fältmätning, L'nT,w (L´n,w)  går till på så sätt att den mätta stegljudsnivån jämförs med en referenskurva som är internationellt standardiserad.

Observera att ett högt värde på den vägda (och naturligtvis även den ovägda) stegljudsnivån innebär dålig ljudkomfort. Detta är i motsats till förhållandena vid reduktionstalen, där högt värde indikerar god ljudkomfort.

Även för stegljudsnivån finns anpassningstermer CI,50-2500 och CI, (avser 100-2500 Hz). I Sverige används CI,50-2500 för att säkerställa en låg stegljudsnivå även vid låga frekvenser (under 100 Hz). Anpassningstermen kan vara både positiv och negativ i detta fall och kan variera mycket, mellan cirka -14 dB till cirka +14 dB. Höga positiva värden på anpassningstermen indikerar dålig eller mycket dålig stegljudsisolering vid låga frekvenser. I Sverige uttrycks krav på stegljudsnivå mellan två rum i en byggnad antingen enbart i form av vägd stegljudsnivå L´nT,w alternativt L´n,w (alla typer av byggnader utom bostäder) eller också såsom vägd stegljudsnivå med anpassningstermen CI,50-2500, L´nT,w + CI,50-2500 (bostäder). Om anpassningstermen är negativ skall den dock alltid sättas lika med noll (0), vilket i praktiken innebär att både L´nT,w och L´nT,w + CI,50-2500 skall vara uppfyllda. I BBR 20 används begreppet L´nT,w + CI,50-2500 men med ett förkortat skrivsätt, L´nT,w,50.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan