Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Generellt om akustik och ljud

Publicerad 2003-09-01

Ljud kan uppträda i många olika former. Ofta menar man de tryckvariationer i luften som kan uppfattas med hörseln. Men ljud finns också i vätskor och fasta material.

Speciellt för ljud i luft kan ljudets styrka anges i N/m2 eller Pascal, eftersom det i grund och botten är fråga om tryck. Av praktiska skäl har man dock infört en decibelskala som är direkt relaterad till trycket.

När ljudets styrka anges i decibel kallas motsvarande storhet för ljudtrycksnivå. Ljudtrycksnivån är definierad så att 0 dB ungefär motsvarar svagast hörbara ljud. En ändring med 1-2 dB är ungefär den minsta ändring som kan uppfattas med hörseln under gynnsamma omständigheter. En ändring med 8-10 dB brukar sägas motsvara en fördubbling eller halvering av det subjektiva hörintrycket.

Ljudtrycksnivå

Örat uppfattar ljud med olika frekvens olika starkt. För att beskriva upplevelsen av ljudtrycksnivån används en modifierad, så kallad frekvensvägd, ljudtrycksnivå. Frekvensvägningen innebär en modifiering av det fysikaliska måttet ljudtrycksnivå så att man får ett värde som är bättre relaterat till den subjektivt upplevda styrkan. En vägd ljudtrycksnivå kallas ibland lite förenklat enbart för ljudnivå. Vanligtvis används den A-vägda ljudtrycksnivån med beteckningen LpA (L = Level; p=pressure; A=A-vägd) och enheten med dB. I Sverige används även C-vägning, LpC, i vissa sammanhang. Krav på högsta bullernivå uttrycks vanligtvis i den A-vägda ljudtrycksnivån.

Det förekommer även att man använder ljudtrycksnivån utan någon vägning, exempelvis vid utvärdering av störning gentemot Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus SOSFS 2005:6. Storheten ljudtrycksnivå betecknas med Lp och enheten decibel med dB.

Luftljudsisolering och flanktransmission

Med begreppet luftljudsisolering avses skillnaden i ljudtrycksnivå mellan två rum. Om man i ett rum har en högtalare som stadigvarande alstrar ljud sprider sig detta ljud givetvis till angränsande rum. Ljudtrycksnivån blir praktiskt taget konstant i rummet med högtalaren (med undantag för ett litet område närmast högtalaren som i detta sammanhang är ointressant). Ljudet yttrar sig fysikaliskt i form av snabba variationer av lufttrycket. Dessa variationer medför att det kommer att råda en tryckskillnad mellan väggarnas båda sidor. Om ljudtrycket exempelvis är positivt över en väggyta inne i rummet (positivt räknas här relativt det statiska trycket) utsätts väggen för en kraft som är riktad ut från rummet. Denna kraft försätter väggen i rörelse. I nästa ögonblick råder ett undertryck på samma väggyta och kraften blir riktad inåt. Detta resulterar i att väggen kommer att svänga i takt med tryckfluktuationerna. Svängningarna orsakar sedan en ljudutstrålning åt båda hållen. Strålningen tillbaka in i rummet med högtalaren är ointressant eftersom den är liten i förhållande till det ljud som redan finns där. Strålningen till det andra rummet är däremot viktig eftersom det är denna som resulterar i att ljud transmitteras genom väggen.

Av ovanstående resonemang är det klart att även andra ytor i rummet sätts i vibration av rummets ljudtryck. Exempelvis kommer högtalarrummets golv att vibrera på ungefär samma sätt som väggen mellan de båda rummen. Vibrationerna kommer att spridas i stommen vilket medför att exempelvis golvet i det andra rummet också kommer att vibrera och därigenom stråla ut ljud.

Flanktransmission

Ljud kan alltså även överföras via flankerande byggnadsdelar – som anslutande väggar och bjälklag – ett fenomen som kallas flanktransmission.

flanktransmission
Bild 1. Exempel på flanktransmission genom en yttervägg. a ger bäst ljudisolering, d ger sämst
.

Det är som regel stora skillnader mellan laboratoriemätningar av en byggnadsdel och det man kan uppnå med samma byggnadsdel i en byggnad. Orsaken är att en del av ljuden i byggnaden överförs via andra byggnadsdelar.

Flanktransmissionen har stor betydelse i samtliga typer av byggnader, inte minst trähus. Alla konstruktionsdetaljer måste därför utformas med tanke på detta.

Ljud från installationer

De krav som ställs på ljud från installationer i svensk standard avser ljudets styrka under den tid som störningen pågår. För stadigvarande ljud används den så kallade ekvivalentnivån, som kan ses som ett slags medelvärde över tiden. Om man då avser A-vägd ekvivalentnivå används normalt beteckningen LpAeq. Det är viktigt att observera att perioder med höga ljudnivåer har större betydelse för ekvivalentnivån än lika långa perioder med låga nivåer. För kortvarigt ljud används den maximala ljudnivån med tidsvägning F (FAST). För denna ljudnivå används beteckningen LpAFmax. Det finns även andra standardiserade tidsvägningar som används beroende på vilken typ av ljud som ska mätas eller definieras. 

Ljud från trafik

För ljud från trafik används ekvivalentnivån för trafikförhållandena som motsvarar ett årsmedeldygn. För höga tillfälliga nivåer används maximalnivån. Observera att krav ställs inte enbart på ljudnivån inomhus utan också på nivån vid uteplatser och utanför fönster. Dessa senare krav har ofta stor påverkan på husens placering relativt väg/gata och på husens planlösning. Vid dimensionering av en fasad används en beräknad ljudtrycksnivå utanför den tänkta fasaden som ingångsvärde baserat på nuvarande och kända framtida förändringar av trafikförhållanden.

Ljud i rum - reflexer

I det fall en ljudkälla befinner sig långt från alla reflekterande ytor är det enkelt att beskriva ljudets utbredning. I allmänhet kan man säga att ljudtrycksnivån sjunker med 6 dB per avståndsfördubbling (och därigenom också stiger med 6 dB per halvering av avståndet). Denna enkla regel gäller inte när ljudkällan finns i ett rum. Ljudet i rummet sammansätts nämligen dels av det ljud som går direkt från källan till mottagaren, dels av en mängd reflexer från näraliggande ytor, i praktiken framför allt från tak och väggar. Så snart avståndet mellan ljudkälla och mottagare är större än storleksordningen 1 m brukar styrkan hos det reflekterade ljudet vara större än styrkan hos direktljudet. Denna regel är mycket viktig i praktiken eftersom styrkan hos reflexljudet inte beror på avståndet till ljudkällan.

Efterklangstid

Det är ett välkänt faktum att om en ljudkälla i ett rum plötsligt tystnar, försvinner inte ljudet omedelbart utan först efter en viss tid. Detta fenomen utnyttjas vid bestämning av den så kallade efterklangstiden. Vid mätning gör man ofta så att ett ljud med i tiden konstant nivå skickas ut i rummet med hjälp av en högtalare. Ljudet från högtalaren avbryts plötsligt. Ljudtrycksnivån i rummet kommer då att sjunka med ett visst antal dB per tidsenhet. Det mått som används för att beskriva detta fenomen kallas efterklangstid och betecknas med T eller EKT. Efterklangstiden definieras som den tid det tar för ljudets nivå att minska med 60 dB. Denna tid är ofta av storleksordningen från några tiondels sekunder till några sekunder och beror av rummets beskaffenhet.

Efterklangstiden är en av flera viktiga faktorer för att beskriva akustiken i ett rum. Många personer upplever rum med kort efterklangstid som mer komfortabla än rum med lång efterklangstid. Rum med lång efterklangstid blir också mer bullriga än rum med kort. Efterklangstiden kan regleras med ljuddämpande material som monteras i taket eller på väggarna eller både och. Krav på rumsakustik uttrycks vanligen i maximal efterklangstid. Detta är ett ganska "trubbigt" mått och i många utrymmen krävs mer av eftertanke än att bara försöka uppfylla krav på längsta efterklangstid.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan