Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

13.3.1 Överföring av horisontallaster

Publicerad 2017-01-19

Horisontella laster kan verka i vilken riktning som helst i ett plan, i motsats till laster som är förorsakade av tyngdkraften. Därför är det väsentligt att stagningssystemet har tillräcklig bärförmåga i alla riktningar. Oberoende av den valda konstruktionen är det alltid viktigt att stagningssystemet säkerställer att horisontalkrafterna överförs till grundkonstruktionen. Därtill ska man kontrollera att förbanden kan överföra horisontalkrafterna från stagningssystemet till de övriga konstruktionsdelarna.

Horisontella laster vinkelrätt mot gavelväggarna
För att lättare förstå lastöverföringen kan man betrakta en byggnad som belastas av vindlast vinkelrätt mot gavelväggen, se figur 13.7:

  • Vindtrycket belastar gavelväggens pelare som fungerar som fritt upplagda balkar i vertikalplanet. Två lika stora horisontella stödreaktioner uppstår: den ena vid pelarens anslutning till grunden och den andra vid pelarens topp som stöds av takåsen.
  • Takåsarna överför stödreaktionerna i takets plan, genom tryck, till takets tvärstagning som fungerar som ett horisontellt fackverk.
  • Takets tvärstagning belastas av de krafter som överförs av takåsarna och stöds av de båda sidoväggarnas stagning.
  • Sidoväggarnas stagning fungerar som fast inspända fackverk och överför stödreaktionerna från det vågräta takfackverket till grunden. Krafterna som överförs till grunden av vartdera väggfackverket är en horisontalkraft samt två vertikalkrafter som verkar i motsatta riktningar.

Takåsarna kan fungera som det horisontella fackverkets tryckta strävor men det är ändå ofta bättre att förse fackverket med separata trycksträvor så att alla dessa ligger i samma plan och excentricitet vid knutpunkterna kan undvikas.

Takets tvärstagning och långsideväggarnas stagning placeras normalt i samma fack. Om antalet stagade fack reduceras försvårar detta konstruktionens montering eftersom det behövs provisorisk stagning vid montering. Därför rekommenderas att avståndet mellan de stagade facken inte överstiger 30 – 40 m.

Stagningen placeras vanligtvis inte i facket närmast gavelväggen. Knutarnas utformning påverkas då inte av gavelväggarnas konstruktion, vilken vanligtvis avviker från sidoväggarnas konstruktion.

Horisontella laster vinkelrätt mot långsideväggarna
Vindlasten vinkelrätt mot långsideväggarna överförs på motsvarande sätt som beskrivs ovan, se figur 13.8.

Ramar, se figur 13.9 b), och bågar är stabila i sitt eget plan. Pelar-balksystem med pelarna fast inspända i grunden är också stabila i sitt eget plan. Å andra sidan ska pelar-balksystem med ledade pelare stabiliseras med hjälp av takets skivverkan eller takstagning i längdriktningen, se figur 13.9 a). Det är viktigt att framhålla att stagningssystem enligt figur 13.9 a) vanligtvis innebär mer komplicerade konstruktionsdetaljer. Därtill ska pelarna i en sådan konstruktion stagas tillfälligt i båda riktningarna tills hela byggnaden är färdigmonterad.

Takbalkarna används ofta som fackverkets tryckta livstänger, det vill säga stagning i längdriktningen, och ibland med några av takåsarna som tryckta och dragna ramstänger. Vid sådana fall ska takåsarna inte utföras som ett Gerbersystem.



Fröåkra kostall, Lyrestad.



Figur 13.7
Lastöverföring i fallet med horisontallast vinkelrätt mot gavelväggen.

 


Figur 13.8 Lastöverföring i fallet med horisontallast vinkelrätt mot långsideväggen.

 


Figur 13.9
Stagning av
a) pelar-balksystem med ledade pelare,
b) ramsystem.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan