Som resultat av klimatets årstidsförändringar varierar konstruktionens fuktkvot i all oändlighet. Variationen är 4 – 5 procentenheter för konstruktionsdelar som är inomhus och 8 – 10 procentenheter för konstruktionsdelar som är utomhus. Inomhus är trä vanligtvis som torrast på vintern, medan utomhuskonstruktioner är som torrast på sommaren.
Limträ, liksom annat trä, sväller när fuktkvoten ökar och krymper när fuktkvoten minskar. Fuktrörelserna är många gånger större tvärs fiberriktningen än parallellt med denna, 0,2 procent respektive 0,01 procent för varje procents förändring av fuktkvoten. Detta innebär att för normala fuktvariationer är förändringen parallellt med fiberriktningen (vilket normalt är balkens längdriktning) ungefär 0,1 mm/m inomhus och 0,2 mm/m utomhus. Vinkelrätt mot fiberriktningen är förändringen 2 mm/m inomhus och 4 mm/m utomhus.
Om fuktrörelserna i tvärriktningen förhindras, på grund av yttre eller inre tvång, kan hållfastheten vinkelrätt mot fiberriktningen överskridas, varvid träet stukas eller fläks. Anslutningsdetaljer och förband ska därför utformas så att normala fuktrörelser hindras i så liten utsträckning som möjligt. Man bör också vara uppmärksam på att skruvförbandens styvhet och bärförmåga försämras om de inte är väl åtdragna. Om möjligt bör därför åtminstone de viktigaste skruvförbanden efterdragas när virket har torkat.
Längdförändringarna är som regel så små att de kan försummas, utom för mycket stora konstruktioner. Konstruktioner där fuktkvoten är ojämnt fördelad över tvärsnittet, till exempel balkar och pelare i ett isoleringsskikt, kan utsättas för betydande deformationer på grund av olika fuktrörelser på den kalla och på den varma sidan. Vintertid befinner sig den ena sidan i ett varmt och torrt klimat, medan den andra sidan är i kontakt med uteluften, vars relativa fuktighet är hög. Utsidan sväller och blir längre än insidan, vilket är orsaken till att tak och ytterväggar har en tendens att böja sig utåt på vintern. Om uppläggningen är fri och fuktrörelserna inte förhindrade kan utböjningen beräknas med hjälp av följande ekvation:
6.39 \(w = \frac{{L \cdot \Delta L}}{{8h}}\)
där:
| L | = spännvidd. |
| ΔL | = längdskillnaden mellan utsidan och insidan förorsakad av svällning eller krympning. |
| h | = konstruktionsdelens höjd. |
Det är också viktigt att beakta fuktrörelser i förband och dragband, eftersom rörelserna kan leda till mindre kraftöverföringsförmåga mellan de olika konstruktionsdelarna. I vissa fall är det nödvändigt att kontrollera förbanden eller dragbanden och efterdra dem under konstruktionens livslängd.
Sånga Säby Konferens, Ekerö.
