Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Konstruktivt träskydd

Publicerad 2003-09-01

Enligt Vägverket ska träbroar byggas för en teknisk livslängd på 40 år eller 80 år. Det ger olika krav på utformning, till exempel vad som ska impregneras och vad som ska täckas in. Beständighetskravet 40 år eller 80 år bestäms för varje bro.

Brotyp, konstruktionsdetaljer, inklädnad, kemisk behandling och ytbehandling påverkar beständigheten. Att sträva efter att inte använda impregnerat virke ställer högre krav på detaljer, som inklädnad, skydd av förband och ändträ, samt förebyggande underhåll. Utan skydd är träet ständigt utsatt för vädrets påfrestningar genom regn och solinstrålning, vilket leder till sprickbildning. Därvid löper större, kompaktare tvärsnitt ökad risk att spricka jämfört med mindre tvärsnitt, och horisontella ytor löper större risk än vertikala. Sprickor som löper nedåt-inåt är mer problematiska än andra. Från statisk synpunkt saknar sprickorna betydelse, men om de leder till att vatten tränger in i träet utan att kunna rinna ut igen kan en okontrollerad rötbildning uppstå.

Trä kan skyddas mot väderexponering med en beklädnad, så att oimpregnerat trä kan användas. Beklädnaden kan utformas på olika sätt och med olika material. Den kan i princip utformas som en fasadpanel som monteras på träytan. Panelluckor som kan bytas ut vid behov kan vara en billig lösning från underhållssynpunkt. Intäckningar ska avslutas med droppkant, så kallad droppnäsa, och utföras med distans så att en luftspalt bildas. 80 års livslängd kräver omfattande inklädnad och att underhållsplan ska finnas.

Korsande virkesdelar

Vid virken som läggs korsvis på varandra finns risk för fuktproblem. Det gäller oftast öppen beläggning med slitplank som är fastsatta på balkar. I springor mellan plankorna bildas snabbt smutsansamlingar i korsningspunkterna. Där lagras fukt som sedan överförs till angränsande trä. Dessutom tränger vatten kapillärt in i spalten under plankorna. I detta område finns därför risk för röta, vilket kan leda till att även balkarna så småningom måste bytas ut. Vattentätt mellanlägg ska anordnas mellan ytor som i annat fall skulle ligga mot varandra. Skaderisken kan elimineras nästan helt om balkarna täcks med remsor av grundpapp, gummiduk eller plåt. För att förhindra att vatten rinner in på undersidan lutas avtäckningens kant nedåt.

Med spontad plank uppstår inte smutsansamlingar mellan plankorna, och även om något regnvatten skulle tränga genom fogarna blir det betydligt mindre mängd än om det skulle vara öppna springor.

Konstruktivt trädskydd
Bild 1. För att undvika fuktproblem vid korsande virkesdelar kan man använda ett vattentätt mellanlägg så att delarna inte ligger an mot varandra. Balkarna täcks med remsor av grundpapp, gummiduk eller plåt och avtäckningens kant lutas nedåt.

Dubbla längsgående balkar under öppen träbeläggning

Att använda dubbla längsgående balkar under öppen träbeläggning är ett effektivt sätt att spara konstruktionshöjd men innebär samtidigt risker. Om vatten kan komma in mellan två balkar som ligger tätt intill varandra, kan de komma att rötskadas inifrån. För att undvika skador och hålla balkarna torra bör balkarnas ovansida snedfasas och täckas, alternativt ska balkarna placeras på tillräckligt avstånd från varandra. Om flera bärande balkar sätts bredvid varandra eller om de limmas samman till ett block, måste man anordna en gemensam täckning av balkarnas ovansidor.

Konstruktivt trädskydd
Bild 2. Vid dubbla balkar bör ovansidorna snedfasas och täckas.

Anslutning mellan brobana och träbalkar som sticker upp vid sidan

Det är viktigt att anslutningen mellan brobanan och uppstickande träbalkar görs på rätt sätt. Detta gäller framförallt vid trågbroar, där brobaneplankor ligger intill huvudbalkar som sticker upp på sidorna. Där finns risk för att fukthållande smuts samlas mellan plankorna och anslutande sidobalkar, och på sådana svåråtkomliga lägen kan skador uppkomma. För detta område där plankorna ansluter till sidobalkarna, finns två olika lösningar med hänsyn till det konstruktiva träskyddet:

  • Vid genomsläpplig beläggning lämnas en springa mellan horisontella och vertikala ytor så att ingen direkt kontakt uppstår mellan brobaneplankorna och de längsgående balkarna.
  • Vid tät beläggning förbinds beläggningen med den vertikala ytan och övergångszonen tätas noga.

Konstruktivt trädskydd
Bild 3. Beroende på typ av beläggning kan anslutningen mot uppstickande balkar göras på två olika sätt. Vid genomsläpplig beläggning görs en springa mellan horisontella och vertikala ytor. Vid tät beläggning förbinds beläggningen med den vertikala ytan och tätas noga.

Upplag, leder och skarvar

Trä får inte komma i kontakt med marken och inte ligga direkt på eller mot betongytor utan mellanlägg. Det är lämpligt att skilja olika byggdelar åt med stora fogar och vid behov anordna rännor för avledning av vatten. Speciellt viktigt är att noggrant skydda allt ändträ. Dessutom bör man vid detaljutformningen tänka på att en del fogar ska dimensioneras för rörelser som uppstår vid belastning av bron eller vid temperatur- och fuktvariationer, även om rörelserna oftast är obetydliga för träbroar.

Täckta broar

Ett tak är det enskilt effektivaste konstruktiva träskyddet. Följande regler bör iakttas för att utnyttja skyddsmöjligheterna maximalt:

  • Takutsprången i sidled och vid brons ändar måste vara stora nog för att skydda sidoväggarna, i regel huvudbärverket, från slagregn. För att inte redan lätt slagregn ska träffa sidorna rekommenderas en vinkel på 60 grader, mätt från handledaren och utåt. Innanför denna vinkel bör takets kant inte sluta.
  • Under handledaren bör sidan bekläs, som skydd för bärverkets undre del och samtidigt för gång- och körbanan. Om inte hela sidoytan är sluten måste man räkna med att snö eller slagregn tidvis kan tränga in. Normalt torkar denna fukt fort upp och utgör därför ingen risk för röta.
  • För takytans lutning rekommenderas en vinkel mellan 3 grader (horisontellt tak) och cirka 45 grader. Större taklutningar minskar snöbelastningen men ökar vindens angreppsyta, vilket ökar kraven på vindavstyvningen.
  • Som takmaterial rekommenderas tegel, falsad plan plåt, profilerad plåt, glas eller spåntak av lärk, furu eller ek (samtliga av kärnvirke).

Konstruktivt trädskydd
Bild 4. En träbro skyddas effektivt om man bygger ett tak över bron. För bästa skydd är det bland annat viktigt att göra takutsprången tillräckligt stora och välja rätt vinkel på taklutningen.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan