Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Beläggning

Publicerad 2003-09-01

Trä, asfalt eller grus används som beläggning på träbroar. Träfarbana är det traditionella slitskiktet på träbroar, och används framförallt på gång- och cykelbroar.

Asfaltbeläggning ger en slitstark farbana med lång livslängd. Grusfarbana används ibland på grusvägar, till exempel skogsbilvägar. Vägverket kräver normalt asfaltbeläggning.

Träbeläggning

Träplank är lämpliga som beläggning på framförallt gång- och cykelbroar. Slitplank av impregnerat trä ger en hållbar beläggning. På broar med hög trafikbelastning kan slitplanken utföras av oimpregnerat virke. Den mekaniska förslitningen är då i regel större än den naturliga nedbrytningen. Vid lägre trafikbelastning kan till exempel kärnved av furu, lärk eller ek användas som alternativ till impregnerat trä. För att minska halkrisken på en träbeläggning – särskilt vid våt vägbana eller under vinterförhållanden – kan beläggningens översida ges 7-8 mm breda och cirka 10 mm djupa spår med cirka 15-20 mm mellanrum. Sand från sandning fastnar i spåren och ökar väggreppet och halksäkerheten avsevärt.

Plankorna är ofta både bärande och utgör slitskikt. Utöver den tjocklek som erfordras statiskt bör man öka plankornas tjocklek, med hänsyn till förslitning, med 10 mm för gång- och cykelbroar och 20 mm för övriga broar vid användning av barrträ, och med 5 mm respektive 10 mm vid användning av ek och andra hårdare träslag. Plankornas bredd bör vara 100-175 mm.

Plankorna läggs ofta tvärs mot färdriktningen med öppna springor. Öppningen mellan plankorna får inte vara för liten eftersom svällningen då kan leda till spänningar. Springorna får heller inte vara för stora så att klackar eller promenadkäppar fastnar. Den lämpligaste bredden på springorna är 6-8 mm.

Spontade plankor har flera fördelar jämfört med plankor med öppna fogar. Man undviker till exempel smuts på bärande syllar, regnvatten tränger igenom i mycket mindre omfattning och beläggningen blir jämnare genom att plankorna får samma nedböjning och inte slår sig. Spontad plank med 12 % fuktkvot bör läggas med ett mellanrum på cirka 4 procent av plankornas bredd för att kunna anpassa sig till växlande klimatförhållanden. Med diagonalt lagd beläggning uppnås ytterligare fördelar genom att praktiskt taget allt regnvatten kan rinna av i spåren eller sponten om bron har en lutning i längdled. Den kan dessutom fungera som avstyvningsförband mot vindkrafter. Cykeltrafik över en sådan beläggning blir också avsevärt tystare.

Den bärande konstruktionen under beläggningen bör antingen vara helt öppen eller så tät som möjligt. Ståldetaljer ska skyddas mot korrosion, särskilt från vägsalt, med lämplig ytbehandling eller med täckning. Om bron korsar väg eller järnväg får vatten eller smuts inte släppas ned på denna, utan brobanan ska vara tät. Det kan åstadkommas med ett tätskikt av till exempel plåt, bitumenmatta eller gummiduk som läggs på en K-plywood ovanpå balkarna. Under dessa förutsättningar är plankbeläggningen bara ett lättskött slitskikt.

Beläggning
Bild 1. Gång- och cykelbro med träbeläggning. Foto: Per-Anders Fjellström.

Asfaltbeläggning

Asfaltbeläggning kan användas på träbroar under förutsättning att underlaget är tillräckligt stabilt för den avsedda trafiken. Speciellt skarvar i underlaget, som rör sig när fordon passerar, kan resultera i att asfalten spricker och så småningom lossnar. Underlaget på gång- och cykelbroar kan bestå av till exempel K-plywood, spontad plank eller liggande limträelement. Tvärspända träplattor klarar stora trafiklaster och utgör det stabilaste och säkraste träunderlaget för asfaltbeläggning, och används till både gång- och cykelbroar och vägbroar.

Till träbroar används samma typer av asfaltbeläggningar som till andra broar. Blåsbildning under beläggningen är inte speciellt vanligt på träbroar, men för att undvika blåsbildning vid själva asfalteringen bör läggningstemperaturen vara så låg som möjligt. För att undvika framtida blåsor under beläggningen anses större beläggningstjocklek reducera risken, därför att temperaturen mot underlagets yta då inte blir så hög av solstrålningen. Tjockleken har dock troligtvis mindre betydelse för en träbro än en betongbro, på grund av träets låga värmeledningsförmåga. En tjockare beläggning blir även tyngre vilket också medverkar till att förhindra blåsbildning.

En beläggning har ofta följande uppbyggnad:

  • träytan behandlad med polymermodifierad asfaltprimer
  • tätskikt av svetsbar isoleringsmatta med armerad stomme och polymermodifierad bitumen på båda sidor
  • asfaltbeläggning beroende på trafikbelastning.

Träytan ska vara torr och jämn. Den bästa vidhäftningen erhålls på en hyvlad eller slipad yta. Vidhäftningen mellan träunderlag och beläggning blir bäst om beläggningsarbetet utförs så snart som möjligt, och på en träyta som inte varit utsatt för vädrets inverkan. Innan man lägger ut tätskiktsmattan behandlas hela träytan med polymermodifierad bitumenlösning, och ytan ska sedan vara torr innan tätskiktet läggs ut. Mattan svetsas mot underlaget genom att bitumenet på undersidan av mattan värms på ett kontrollerat sätt för att få god vidhäftning mellan mattan och underlaget, men samtidigt så att träunderlaget inte förändras av värmen. Isoleringsmattan kan läggas på i fabrik, men oftast görs det på byggarbetsplatsen och bron beläggs sedan så snart som möjligt.

En asfaltbeläggnings livslängd beror bland annat på trafikmängden. Vid inspektion bör tätheten kontrolleras så att inte fukt kan tränga ned i träplattan.

Vägbro med asfaltbeläggning. Foto: Per-Anders Fjellström
Bild 2. Vägbro med asfaltbeläggning. Foto: Per-Anders Fjellström.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan