Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Stående utvändig panel

Publicerad 2003-09-01

Uppdaterad 2014-01-27

Flera olika typer av stående panel har använts i Sverige för olika typer av byggnader. Lockpanel är den i dag vanligaste panelen.

Den stående träpanelen är känslig för fuktskador eftersom en stor andel nedåtvänt ändträ exponeras för regn. Att den stående panelen dominerar torde vara kopplat till aktuell produktionsteknik samt ha kulturella och byggnadshistoriska orsaker. En stående panel är mycket lättare att utföra med nuvarande elementbyggmetoder.

Lockläktspanel

Lockläktspanel var den vanligaste vertikala panelen i Sverige fram till 1970-talet då lockpanelen (timmermanspanelen) blev vanlig även på bostadshus. Lockläktspanelen, som spikas på ett horisontellt bärverk, spikläkt, kräver luftning även i vertikalled. Tidigare har man ansett att springorna mellan panelbräderna svarar för denna luftning. På senare tid har man fört ut spikläkten från stommen genom att lägga in luftningsläkt. Det har den fördelen att vatten som tränger in bakom lockläkten inte kan bli stående på spikläkten och tränga in i väggen. Ett alternativ är att utforma spikläktens översida lutande ut mot panelen.

En ovanlig, men inte desto mindre intressant, variant av lockläktspanel är den omvända lockläktspanelen. Bottenbrädan ges samma dimensioner som lockläkt men monteras här mot spikläkten. Locket utgörs av en bräda med dimension som en vanlig panelbräda. På samma sätt som redovisas för lockpanelen (timmermanspanelen), klaras den vertikala luftningen av spalten bakom lockbräderna. En vertikal ströläkt bakom spikläkten förbättrar dock luftningen ytterligare.

Låt helst inte regnvatten kunna stanna på till exempel oskyddade horisontella plankor, brädor eller andra träytor.

Bild 1. En traditionell paneltyp är lockläktspanel med läkt som ofta är profilerad med hålkäl. För att ge väggfältet ett mer livfullt uttryck varieras ofta panelbrädernas eller lockläktens bredd.

Bild 2. Omvänd lockläktspanel kan användas för att ge fasaden ett annorlunda uttryck.

Lockpanel

Lockpanel (timmermanspanel) är i dag en mycket vanlig träpanel i Sverige. Orsaken är främst att den är enkel att montera, och att en enda brädtyp kan användas både som lockbräda och bottenbräda. För att åstadkomma en fasad med större variation tillämpas varierande bredd på bottenbräder och lockbräder. Luftningen av panelen i vertikalled säkerställs genom hålrummet mellan bottenbräderna. Detta kan förbättras med en vertikal luftningsläkt, som för ut spikläkten från stommen. Det medger en obruten vertikal luftspalt närmast bärverket och värmeisoleringen, som panelen ska skydda.

Bild 3. Lockpanel, även kallad timmermanspanel, innehåller lockbräder och bottenbräder med samma breddmått.

Falsad och spontad panel

Stående falsad panel och spontad panel ger en förhållandevis regntät fasadbeklädnad. Luftning åstadkoms genom montering av vertikal luftningsläkt bakom den horisontella spikläkten. Falspanel går förhållandevis snabbt att sätta upp.

Under vissa perioder har stående spontad panel använts som underlag för lockläktspanel. I dag ger denna paneltyp arkitekten stor frihet att skapa rustika fasader, till exempel genom att variera lockläktens bredd och tjocklek utan att behöva täcka de enskilda brädfogarna.

Bild 4. Falsad spårpanel med raka kanter.

Okantad panel

Okantad panel, också kallad vankantad panel, användes tidigare ofta på lador, uthus, bodar och liknande. Panelen ger ett rustikt utseende åt byggnaden. Okantad panel konstrueras på samma sätt som lockpanel med det undantaget att panelbredden varierar starkt inom en leverans och att panelbräderna har koniska mått. De behöver därför vändas med omväxlande bredända mot smalända. Paneltypen är relativt ovanlig men kan beställas.

Bild 5. Okantad panel.

Falsad spårpanel

Bild 6 och 7. Falsad spårpanel med fasade kanter har en falsad panelbräda med fasade kanter mot utsidan. Den ger en stark karaktär åt själva fogen och förstärker horisontalverkan i fasaden. Tillsammans med vertikala foderbräder, knutbräder och pilastrar bildar panelen ett vertikalt och horisontellt nätverk.

Utformning, spikning och skarvning

Några detaljer i den konstruktiva utformningen som man särskilt bör uppmärksamma för att försäkra sig om en beständig fasad kan formuleras i följande grundregler (gäller såväl stående som liggande panel):

  • Med en luftspalt mellan panel och vattenavvisande vindskydd fungerar ytterväggen enligt tvåstegsprincipen, det vill säga det vatten som trots allt tränger igenom det yttre skyddet hindras av det inre skyddet att nå väggkonstruktionen. Vid sockel och över fönster behövs särskild vattenavledning av till exempel plåt.
  • Uppåtvända ändträytor bör täckas. Andra uppåtvända träytor kan lutas så att vattnet rinner av.
  • Nedåtvända ändträytor ska utformas så att de kan ytbehandlas.
  • Panelen avslutas lämpligen 200-300 mm över mark.
  • Panelbräder bör varken vara för breda eller för tunna. I bägge fallen finns det risk för svällning, krympning, kupning och sprickbildning.
  • Panelbräder bör grundas runt om före montering.
  • Skarvning av panelbräder på platsen bör i möjligaste mån undvikas. Stora längder kan erhållas genom användning av fingerskarvat virke. Bilder med några förslag till lösningar om man ändå måste skarva visas här.
  • Man bör spika så att virket inte spricker och man bör inte spika genom två bräder som måste kunna röra sig inbördes. Spikning nära ändträ är alltid riskabelt. Spikhuvudet slås in till brädans yta, men inte längre.
  • Träpanel bör efter uppsättning kontrolleras så att den är fri från sprickor och hål.

Bild 8 och 9. Lockpanel och lockläktspanel består av bottenbräder och lockbräder respektive lockläkt. Bottenbrädan spikas med en spik i centrum. Lockbrädan spikas med två spikar som inte går igenom bottenbrädan.

Bild 10. Stående panelbräder skarvas över längsgående droppbleck. Blecket monteras mot vindskyddsskivan, under spikläkten. Spisläktens läge anpassas så att spikens avstånd från brädänden är 100-150 mm. Vid avstånd mindre än 150 mm är det lämpligt att förborra för spikarna. Avståndet mellan brädände och droppbleck bestäms av möjligheten att grunda ändytan. Avståndet bör vara minst 20 mm mellan brädände och droppbleck.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan