Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Generellt om olika typer av utvändig panel

Publicerad 2003-09-01

Uppdaterad 2016-01-07

Ytterpanelen ska skydda värmeisolering och stomme från regn och i viss utsträckning vind samt ge arkitektoniskt tilltalande miljöer. Med en träfasad är det lättare att vid behov byta ut vissa partier, att montera beslag, armaturer och dylikt, ta upp nya fönsteröppningar eller sätta in ventiler.

Panelen har oftast en finsågad sida eftersom målarfärg fäster bättre på en sådan yta. Virket är normalt gran eftersom gransplint tar upp vatten långsammare än furusplint och därmed ger en mer beständig fasad.

Träpanel kan användas på nära nog alla typer av byggnader. Den lokala byggnadstradition som utvecklades från 1800-talets slut gav en stor variationsrikedom på paneler. Exempel på mått och utseende hos några i dag vanliga paneltyper visas i tabellen.

Trä är det vanligaste fasadmaterialet i Sverige. Fasadsystem i trä kan bestå av olika typer av ytterpanel i trä eller av träbaserade skivmaterial. Träbaserade skivmaterial till fasader på såväl småhus som större byggnader kan ge god beständighet, lågt underhållsbehov och hindra brandspridning i fasaden. Skivmaterial i fasaden ger samtidigt möjligheter till arkitektoniskt intressanta lösningar.

Ytterpanel i trä

Träpanel kan användas som fasadbeklädnad på de flesta typer av byggnader. Det finns flera fördelar när det gäller byggnadsteknik, underhåll med mera. Med rätt konstruktiv utformning, ytbehandling och åtgärder för fukt- och brandskydd kan panelen få god hållbarhet. Det är också lätt att ändra utformningen av fasaden, att ta upp nya dörr- eller fönsteröppningar, sätta in ventiler eller montera armaturer. Om en fasad med ytterpanel av trä utsatts för klotter eller annan skadegörelse är det lätt att åtgärda genom att måla över utan alltför stora kostnader eller att byta ut vissa delar.

De arkitektoniska möjligheterna med olika typer av paneler – liggande, stående eller diagonalställda – eller kombinationer av paneler är stora. Spännande fasaduttryck kan också åstadkommas genom att man kombinerar paneltyper med andra träbaserade material eller med helt andra fasadmaterial. Genom olika val av ytbehandling och kulör kan man variera det arkitektoniska uttrycket ytterligare.

Stående panel

Lockpanel är den i dag vanligaste panelen i Sverige. Den är enkel att montera och den arkitektoniska utformningen kan varieras genom att man varierar bredden på bottenbräder och lockbräder. Även andra typer av stående panel förekommer som lockläktspanel, falsad och spontad panel och okantad panel.

Liggande panel

Liggande panel är lätt att applicera på ett vertikalt regelverk och det är förhållandevis enkelt att byta ut och reparera skadade partier. Tidigare hade riktningen på panelen större betydelse för beständigheten, och liggande panel har under de senaste årtiondena ansetts klara påverkan från regn sämre än stående panel. Men i dag vet man att det mer handlar om ett gott utförande, att åstadkomma bra fuktskydd, god luftning med mera.

Diagonalställd panel

Utvändig fasadbeklädnad med diagonalställd panel har ingen egentlig tradition i Sverige. På senare år har dock denna typ av panel förekommit. Konstruktionsmässigt ställs högre krav på utförandet än för övriga paneltyper.

 

Paneltyper utvändigt - vanliga profiler och dimensioner

Mått anges i mm (tjocklek x bredd) och visar brädans totala bredd. Undersidan kan ha urfrästa spår för att motverka skevhet och sprickbildning. Panelprofiler som överensstämmer med svensk standard är markerade med *. Mörk färgmarkering anger finsågad yta och ljus färgmarkering anger hyvlad yta.

Stående Liggande

Typ av utvändig panel

Ytterpanelbräda
16 x 70, 95, 120, 145
22 x 45, 70, 95, 120, 145, 170 (, 195)

Typ av utvändig panel

Förvandringspanel - princip för montering
22 x 70, 95, 120, 145, 170, 195

Typ av utvändig panel

Spontad ytterpanel
22 x 120*, 145*


Typ av utvändig panel

Fjällpanel
22 x 120*

Typ av utvändig panel

Lockläkt
16 x 34, 45*
22 x 45

Typ av utvändig panel Enkelfasspont
22 x 95*, 120*, 145*

Typ av utvändig panel

Lockläkt Allmoge
22 x 45

Typ av utvändig panel

 

Stockpanel
22 x 120
28 x 145

Typ av utvändig panel

Dubbelfasspont
22 x 95*, 120*, 145*

Liggande limträpanel
25 x 225, 325

Typ av utvändig panel

Falsad spårpanel med fasade kanter
22 x 120*, 145*

   
 

Stående limträpanel
25 x 225, 325

   

Tabell 1. Vanliga profiler och dimensioner för utvändiga paneler.

Sammanfogning av panel

Profilerad ytterpanel benämns i allmänhet efter det sätt som panelbräderna sammanfogas. Med hjälp av de fyra beteckningarna fals, fas, spont och spår redovisas panelbrädernas utseende. När panelen är försedd med dubbla fasade kanter anges även detta. Exempel: Spontad spårpanel, falsad spårpanel, dubbelfasspont.

Generellt om olika typer av utvändig panel
Bild 1. Fyra sätt att sammanfoga panel.

Materialval

Virket till utvändig panel ska helst vara av gran och fritt från röta och blånad. Enligt gängse sorteringsregler motsvaras detta av sort G4-2 eller bättre. Virket får inte heller ha mögel eller smuts på ytan. På marknaden finns det även panel som sorterats och torkats med särskild hänsyn till de krav som ställs på en fasadpanel och som är tillverkningskontrollerad och märkt för spårbarhet enligt särskilda kvalitetssäkringssystem. Det finns också fingerskarvad panel som kan användas för att undvika skarvar, samt lamellimmade panelbräder, så kallad limträpanel, som tillverkas i längder upp till sex meter.

Virkesytor som ska behandlas med täckfärg bör vara så färska som möjligt. Fabriksgrundning innebär att den färska yta som utgör ett gott underlag för täckmålning bevaras längre. Ytorna bör komma från torrklyvning, så kallad klyvvara, och inte från originalsågning. Torrklyvning innebär att plankor klyvs till bräder efter torkning till målfuktkvot 16 %. Originalsågade ytor går utmärkt att använda till slamfärger, men är sämre underlag för täckmålning med oljealkyder eller akrylatsystem.

Virket ska ha en målfuktkvot som är högst 16 % när det målas. Detta gäller även impregnerat virke. Följande krav ställs på virke till utvändig beklädnad som ska målas:

  • Virket ska vara fritt från mikrobiella angrepp, så kallade blanka varor
  • Virket ska vara torrt. Målfuktkvoten bör högst vara 16 %
  • Träytan ska vara färsk.

Olika riktning på panelen

Riktningen på panelen hade tidigare större betydelse för beständigheten. En kombination av stående och liggande panel är vanlig i äldre byggnader från 1880 till 1920. Orsaken är främst teknisk. Det var lättare att byta korta panellängder i sådana väggfält som var särskilt utsatta för slagregn eller kvarstående vatten, till exempel under fönsterpartier. Därför delades också träfasaderna in i väggfält med bröstningspartier som skulle vara lätt utbytbara. Dessa väggfält kunde vara såväl av stående som liggande panel. Paneltypen har blivit allt vanligare.

Diagonalställd ytterpanel förekommer, men har ingen egentlig tradition. Den har företrädesvis använts i bärande väggar som man önskat förstärka genom skivverkan. Då har man diagonalställd panel på väggens båda sidor. Den ena sidans panelriktning har varit vinkelrät mot den andra sidans. Behovet av diagonalställd panel av bärande skäl har i det närmaste försvunnit sedan skivbeklädnader med samma funktion börjat användas.

Paneltypen har på senare år förekommit som fasadbeklädnad. Den ställer konstruktionsmässigt högre krav på utförandet än övriga paneltyper. Risken finns att vatten leds in i konstruktionen eller att vatten står kvar vid fogar med ändträ. Rätt utformad och med en i övrigt väl utformad vägg ger denna paneltyp en variation av panelarkitekturen.

I dag ger en tekniskt bättre uppbyggnad av luftning och vattenavledning lång livslängd och riktningen på panelen är därför inte lika betydelsefull. Val av ytbehandling har däremot stor betydelse för beständigheten. Generellt kan sägas att underhållet av målningen eller ytskyddet ska räknas in när man som projektör väljer utvändig beklädnad och ytbehandling. Möjligheterna att renovera ett fasadparti efter det att det blivit utsatt för skadegörelse eller klotter är viktiga att beakta i dag. Jämfört med andra fasadmaterial kan en träpanel målas om eller till och med ersättas utan alltför stora kostnader. Konstruktivt träskydd bör beaktas. Utforma helst träpanelen så att regnvatten inte kan stanna på till exempel oskyddade horisontella plankor, brädor eller andra träytor.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan