Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Glespanel och innertaksbeklädnad

Publicerad 2003-09-01

På en oisolerad takkonstruktion som vetter mot ett förrådsutrymme eller en outnyttjad vind (kallvind) ställs i regel inga krav på den invändiga takytan, underlagstakets undersida. En värmeisolerad takkonstruktion av trä förses däremot normalt med invändig beklädnad med panel eller skivor som sätts på en glespanel av trä.

Ett snedtak i övervåningen av ett småhus har oftast en invändig beklädnad av något skivmaterial på glespanel eller av spontad träpanel. Glespanelen utförs av minst 22 mm tjockt råhyvlat virke vanligen monterad med centrumavstånd 300 mm.

Tjockare glespanel, till exempel 34x70 mm, underlättar uppsättningen av de invändiga beklädnadsskivorna. Invändiga takytor i hallbyggnader av trä förses med material som uppfyller krav beroende av verksamheten. Träpanel är en vanlig invändig takbeklädnad i såväl idrottshallar som utställningshallar, där den akustiska miljön är viktig.

Träpanel och ångspärr

Träpanel är det traditionella materialet till innertak. Moderna träbjälklag inom en lägenhet – vindsbjälklag och mellanbjälklag – förses med isoleringsmaterial med låg densitet. På bjälklagen sätter man i regel en panel- eller skivbeklädnad på undersidan.

Vindsbjälklag förses i regel även med en ångspärr på undersidan (den varma sidan). Denna ångspärr utgörs vanligen av en så kallad säkerhetsväv (armerad åldersbeständig plastväv). Säkerhetsväven i kombination med glespanel, dimension 28x70 mm och centrumavstånd högst 400 mm, uppfyller kraven på skydd mot genomtrampning för bjälklag med centrumavstånd 1200 mm mellan balkarna. Vid centrumavstånd högst 600 mm mellan balkarna kan 22x70 mm glespanel användas. Arbetsmiljöverket har utförliga anvisningar.

Innertaksbeklädnad – panelbräder eller skivor

Glespanelen utgör sedan underlag för innertaksbeklädnaden - panelbräder eller skivor. Det finns en mängd olika typer av panelbräder till innertak. Massiv furu eller gran finns i ett flertal profiler.

Innertaksbeklädnader av spontad träpanel uppfyller höga krav på variationsrikedom, slagtålighet och god akustisk miljö samt ger möjlighet till infästningar av till exempel armaturer för belysning.

De vanligaste innertaksskivorna till träbjälklag är träfiber-, spån-, plywood- och gipsskivor. Det finns skivor med fabriksfärdigt ytskikt, till exempel färgskikt, faner eller folie. Andra är avsedda för målning efter uppsättning.
Obehandlade, träbaserade skivor med en densitet av minst 450 kg/m3 uppfyller baskravet på ytskikt i bostadslägenhet (klass III) med avseende på brandspridning. Det finns både cementbundna och brandskyddsimpregnerade träbaserade skivor för innertak som uppfyller kraven för tändskyddande beklädnad med ytskikt av klass I.

Ljudisolering och tätning

För att uppnå god ljudisolering bör alla övergångar vara lufttäta. I trähus med flera våningar används normalt två lager gipsskivor som invändig beklädnad på väggarna och i taket mot angränsande rumsenhet. I övergången mellan väggarna och innertaket och i hörnen mellan väggarna bör man växla mellan vilket av lagren av skivor som förs ut helt. Genom att montera skivorna på detta sätt och genom att spackla över där skivorna möts brukar tätningen bli tillfredsställande utan att man använder fogmassa eller dylikt. Som alternativ kan man göra en spalt i överkanten mot taket där man lägger fogmassa som kan täckas med taklist.

Glespanel och innertaksbeklädnad
Bild 1. Tätning av övergången mellan gipsskivor. Den vänstra figuren visar tätning med tejp och spackling. Den högra figuren visar tätning med fogmassa. Eventuell åldersbeständig ångspärr som ska avslutas i övergången kan klämmas mellan lagren av skivor.

 

Tätningsmetoder Ljudisolering
Mineralullsisolering i hela fogdjupet (lös och hård) Särskilt dåligt i mellanfrekvensområdet. Kan inte användas som enda tätning
Mineralullsisolering i hela fogdjupet + elastisk fogmassa vid ytterkanterna Bra egenskaper. Kan också ta emot förhållandevis stora rörelser
Mineralullsisolering i hela fogdjupet + byggtejp på båda sidorna om fogen Användningsbart för spalter som är maximalt 5-10 mm breda. Någon förlust i det översta frekvensområdet.
Tätningslister av massivt cellgummi med hålrörsprofil Fungerar bra om den kan pressas samman tillräckligt. Kan normalt inte användas som enda tätning. Bör placeras tvåsidigt i fogens ytterkanter.
Fogskum (polyuretan) i hela fogdjupet Goda egenskaper med obetydlig förlust i det översta frekvensområdet. Kan dock bara ta upp mycket små rörelser i fogen.

Tabell 1. Översikt över tätningsmetoder och ljusisolering.

Ljudbyglar, ljudprofiler, ljudtak

Takplattor bör monteras i ett elastiskt hängsystem som är effektivt både när det gäller luftljudsisolering och stegljud. Man kan antingen använda speciella ljudlister av tunt plattstål (akustikprofil), eller träläkt fästa i speciella stålprofiler. Dessa upphängningssystem räknas som likvärdiga med tanke på ljudöverföring. Båda är tillräcklig fjädrande för att uppnå i stort sett samma ljudisolering som konstruktioner med separata takbalkar. Förutsättningen är att lasten från taket fördelas jämnt till läkt/profiler och lättare metaller och ljudbyglar. Det är viktigt att man följer producentens monteringsanvisningar för produkten eftersom fjädringsegenskaperna är anpassade till bestämda utföranden. Ljudbyglarna och ljudprofilerna är utformade och dimensionerade för en rekommenderad last som motsvarar två lager av plattor.

Glespanel och innertaksbeklädnad
Bild 2. Ljudbyglar och ljudprofiler.
a) Akustikprofil/ljudlist av stål.
b) Ljudbygel för vertikal infästning i balk.
c) Ljudbygel för horisontell infästning under en plan yta eller balk.

Ljudbyglar fästs med centrumavstånd 1 200 mm längs varje huvudbalk, och i ett rutmönster så att takläkten får en spännvidd på 1 200 mm mellan varje bygel, se Bild 3. Läkt monteras med ett centrumavstånd på 400 mm tvärs huvudbalkarna. Ljudprofiler monteras med ett centrumavstånd på 100 mm tvärs bjälklaget och fästs vid varje huvudbalk (centrumavstånd 600 mm) med skruvar i förborrade hål (i profilerna). Det är viktigt att infästningspunkterna inte ändras, då fjädringseffekten är beroende av korrekt montering. Det är också möjligt att använda separata balkar för innertaket som sticker ner under huvudbalkarna förutsatt att det inte är någon kontakt mellan bjälklaget och innertaket. Ljudmässigt kan det innebära fördelar, men balkarna måste vara relativt stora och konstruktionen blir därmed materialkrävande och mer komplicerad att utföra.

Glespanel och innertaksbeklädnad
Bild 3. Montering av ljudbyglar och läkt. Läkt monteras tvärs balkarna med ett centrumavstånd på 600 mm. Observera att ljudbyglarna ska monteras med ett centrumavstånd på 1 200 mm längs med läkten. Här förutsätts två lager gipsskivor i innertaket. Alternativt kan man använda separata takbalkar.

Glespanel och innertaksbeklädnad
Bild 4. Montering av ljudtak och akustikprofiler. Akustikprofilerna monteras tvärs bjälklaget med ett centrumavstånd på 400 mm. Här förutsätts två lager gipsskivor i innertaket. Lång skruv bör inte användas i det första lagret av skivor på grund av risken för "kortslutning".

Brandsäkerhet

Där det ställs höga krav på brandmotståndet hos ett träbjälklag, till exempel vid lägenhetsskiljande bjälklag, används vanligen flera lager av innertaksskivor på underlag av speciella stålprofiler (akustikprofil) med centrumavstånd 400 mm, i kombination med isoleringsmaterial. Akustikprofilerna är monterade på undersidan av de bärande balkarna och vinkelrätt mot dessa.

En träpanel uppfyller inte kraven för tändskyddande beklädnad. Däremot finns det träbaserade skivmaterial som uppfyller dessa krav.

Det är viktigt att samråda med brandmyndigheterna i ett tidigt skede av projekteringen. Till takytor där ytskikt klass III tillåts enligt brandskyddsföreskrifterna i BBR (Boverkets Byggregler) får obehandlad träpanel användas. Vid högre krav på ytskiktet kan brandskyddsimpregnerat trä användas. Det finns även färg- och lacksystem som ger träpanel brandfördröjande egenskaper på motsvarande sätt.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan