Metoden med öppen plintgrund används vid grundläggning av mindre byggnader. Öppna plintgrunder brukar vara helt öppna, det vill säga uteluften kan fritt röra sig under bjälklaget.
Plintar är normalt 1–2 m långa, men kan ibland vara upp till 5 m. Trots god ventilation i plintgrunden finns ändå risk för mikrobiell påväxt. Sådan påväxt kan leda till elak lukt men behöver inte alltid göra det.
Normalt ställs inte några brandskyddstekniska krav på bottenbjälklag över öppna plintgrunder. När det gäller skydd mot markradon har plintgrunden med sin öppna konstruktion möjlighet att ventilera bort eventuell radon som kan tränga upp ur marken. Bottenbjälklaget bör utformas med god lufttäthet.
Bärande system och material
Plintarna, som överför laster från byggnaden punktvis till undergrunden, kan stå direkt på berg, på utbredda grundplattor eller på pålar.
Bjälklaget läggs på bärlinor eller grundbalkar, vilka i sin tur är upplagda på plintarna. Bärlinor utförs av konstruktionsvirke eller limträ. Grundbalkar utförs av limträ eller förtillverkad betong.
Virkesdimensioner bestäms bland annat av plintarnas inbördes avstånd och av aktuella laster. Kontinuerliga balkar ger mindre deformationer än fritt upplagda tvåstödsbalkar. Till fritidshus utförs bärlinor ofta av konstruktionsvirke 45x220 (VB1976), två i bredd med förskjutna skarvar, kraftigt ihopspikade/-skruvade.
Dimensionen hos bärlinor och inbördes avstånd mellan plintar bestäms genom dimensionering. För överslag kan värdena i tabellerna över 1-planshus, 1½-planshus och 2-planshus användas.
Bild 1. Exempel på bärlina av dubbla virkesstycken.
Arbetsutförande
Plintar av armerad betong gjuts vanligen på byggarbetsplatsen. Gjutning av mindre plintar sker i regel i formar av till exempel rör, som ibland lämnas kvar. Papprör bör avlägsnas eftersom de annars utgör en risk för mikrobiell påväxt. Större plintar formsätts med hjälp av formvirke eller plywood. Även formvirke ska tas bort. Bärlina av konstruktionsvirke kan utföras av dubbla virkesstycken med förskjutna skarvar och sammanspikade till en samverkande enhet. Grundbalkar av limträ eller förtillverkad betong skarvas över plint.
Bärlina förankras med hjälp av beslag eller plattstål, i enklare fall med hjälp av bandstål. Infästningen i plintar kan göras i samband med gjutningen eller senare i ursparade eller borrade hål. Om infästning utförs i efterhand används fästcement eller expanderskruv.
Bild 2. Exempel på utformning av grundkonstruktion med bjälklag på plintar.
Fuktskydd
Dagvatten ska hindras att rinna in under huset. Marken i en öppen plintgrund bör därför ligga på högre nivå än omgivande mark. Det är också viktigt att avvattning från tak utförs så att vattnet inte skadar byggnaden och att omkringliggande mark planeras med fall från byggnaden. Markytan under huset kan behöva särskild dränering.
Fuktförhållandena i en öppen plintgrund överensstämmer i stort med uteluftens. Det förutsätts då att vatten inte blir stående i gropar under byggnaden.
Om en öppen plintgrund byggs måste man säkra tillräcklig luftomsättning, i synnerhet sommartid.
Värmeisolering och lufttäthet
Bottenbjälklaget över en öppen plintgrund ingår i byggnadens klimatskärm och ska därför i likhet med övriga klimatskiljande delar uppfylla ställda krav med avseende på värmeisolering och lufttäthet.
Speciell utformning och omsorg fordras i arbetsutförandet om kravet på högsta tillåtna luftläckning ska uppfyllas. Ett särskilt lufttätt skikt, som också kan vara ångtätt, fordras på bottenbjälklagets varma sida (översidan). Ytterväggars anslutning mot bottenbjälklaget är en känslig detalj, som måste utformas så att den går att utföra lufttät i praktiken.
Grundläggningsdjupet i tjälfarlig mark kan reduceras om marken kring plintarna värmeisoleras. Mineralull, cellplast, lättklinker eller torv kan användas med tjocklek mellan 100 och 300 mm. En noggrannare beräkning kan göras med datorstöd.
Underhåll
En plintkonstruktion behöver i regel inte underhållas men bör hållas under uppsikt. Vid minsta tecken på mikrobiell påväxt eller liknande bör man ta reda på orsaken, åtgärda den och motverka uppkomst av nya angrepp, till exempel genom fungicidbehandling.
Man bör noga och regelbundet se över allt trä och se till att det hålls torrt för att undvika mikrobiell påväxt. Man bör inte använda grunden som lagringsplats för diverse bråte.
