Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Inneluftsventilerad krypgrund

Publicerad 2003-09-01

Inneluftsventilerad krypgrund är utvecklad för att göra krypgrundläggning mera fuktsäker.

Liksom uteluftsventilerade krypgrunder kan den användas vid kuperad terräng eller där djupet till fast botten varierar. Grundläggningssättet är därför väl lämpat i bergig terräng. Principen ger normalt möjlighet att sänka hela huset relativt markytan jämfört med uteluftsventilerad krypgrund.

Krypgrunder används även med fördel i byggnader med omfattande installationer. Rumshöjden ska då vara minst 2100 mm i installationsstråken.

Grundläggningsdjupet kan reduceras beroende på hur kraftig värmeisolering marken i kryputrymmet har. Beräkning av grundläggningsdjup kan göras med hjälp av datorprogram.

Bärande system och material

En inneluftsventilerad krypgrund är från statisk synpunkt byggd på samma sätt som en uteluftsventilerad krypgrund, det vill säga med tre, fyra bärande linjer, ofta i byggnadens längdriktning. För smala byggnader, mindre än fyra meter breda, kan det räcka med två bärlinjer. Grunden utförs med grundmurar på sulor eller grundbalkar på plintar. Den inre bärande linjen kan bestå av balkar medan de yttre linjerna kan bestå av murar.

Grundmurar utförs av block av betong eller lättbetong eller av armerad betong. Grundbalkarna är vanligen av prefabricerad armerad betong. Grundsulor och plintar är av armerad betong.

Arbetsutförande

Grundsulor och plintar gjuts i regel på byggarbetsplatsen av armerad betong. Grundmurar muras med block eller gjuts av armerad betong och prefabricerade balkar monteras med hjälp av kran. Grundbalkar läggs på plintar som är väl avvägda.

Det är viktigt att det översta marklagret schaktas bort, så att ingen organisk jord, humus, eller trädrester lämnas kvar under byggnaden. Dålig lukt kan annars lätt uppstå i kryputrymmet.

Värmeisoleringen utförs noga så att köldbryggor med risk för kondens inte uppstår. Arbetsutförandet med såväl värmeisoleringen som det lufttätande skiktet är viktigt för grundens funktion.

Jordtryck

Jordtrycket på de yttre grundmurarna i en inneluftsventilerad krypgrund behandlas på samma sätt som i uteluftsventilerade krypgrunder. Jordtrycket mot de yttre grundmurarna i en krypgrund innebär normalt inga svårigheter. Den ensidigt motfyllda höjden är i regel liten.

Jordtrycket bör beaktas vid dimensionering av höga, smala grundbalkar. Extra åtgärder kan behöva vidtas för att undvika att jord tränger in i grunden under de yttre grundbalkarna. Detta kan åstadkommas med skivor av till exempel profilplåt som sätts ned i marken mot grundbalkarna. Organiska skivor bör inte användas som rashinder.

Utvändigt fuktskydd

Inneluftsventilerade krypgrunder ges samma utvändiga fuktskydd som uteluftsventilerade.

I mark som inte är självdränerande läggs dräneringsledning och eventuell dagvattenledning utanför grundmurarna. Dräneringsledning kan dessutom behöva läggas i ledningsstråk inne i kryputrymmet. Särskilda åtgärder kan behöva vidtas om materialet i marken är finkornigt.

Dagvatten ska hindras att rinna in i kryputrymmet genom att marken utanför ges en lutning av minst 1:20 inom 3 m från byggnaden, det vill säga marknivån ska befinna sig 150 mm lägre (cirka 3º) på ett avstånd av tre meter från huset. Dessa mått gäller när återfyllnaden kring huset satt sig.

Invändigt fuktskydd

För att mögel inte ska utvecklas får temperaturen i kryputrymmet vara högst 2-3°C lägre än i luften i utrymmen ovanför bjälklaget. Detta kan uppnås genom att bottenbjälklaget inte värmeisoleras och genom att inneluften, med undantag av frånluften från kök, leds ner i det slutna utrymmet och värmer detta.

Ventilation

Inneluftsventilerade krypgrunder ventileras med inneluft för att god fuktsäkerhet ska erhållas. Krypgrunden integreras med byggnadens ventilationssystem, dock inte med imkanaler. En viktig förutsättning för att inneluftsventilerade krypgrunder ska fungera är att kryputrymmet utförs som en integrerad del av klimatskärmen. En viktig detalj är tätningen mellan grundmur och syll. Otätheter får heller inte förekomma mot marken.

Ventileringen av kryputrymmet kan ske på följande sätt:

  • En fläkt suger ut frånluften från huset via kryputrymmet och ett värmeåtervinningsaggregat. Kravet på kryputrymmets lufttäthet är från fuktsynpunkt inte så stort men effektiviteten hos värmeåtervinningsaggregatet och nivån på luftomsättningen blir lidande om kall uteluft sugs in i kryputrymmet. Kryputrymmet får på detta sätt ett undertryck. Eventuella lukter sprids då ej upp i huset.
  • En fläkt trycker ner all frånluft i kryputrymmet och därifrån leds luften ut i det fria ofta via ett aggregat för värmeåtervinning. Kryputrymmet får på detta sätt ett övertryck som kan orsaka luftläckning med risk för kondens. Stora krav ställs på lufttätheten hos de omgivande konstruktionerna.

Inneluftsventilerad krypgrund
Bild 1. Princip för inneluftsventilerad krypgrund.

Värmeisolering

Yttre grundmurar och marken i kryputrymmet ingår i klimatskärmen. De ska därför ges fullgod värmeisolering.

Vid inneluftsventilerade krypgrunder eftersträvas ett likartat klimat såväl i kryputrymmet som inomhus. Merparten av värmeisoleringen förläggs därför på marken och i de yttre grundmurarna. Graden av värmeisolering och fördelning är i princip densamma som gäller för platta på mark. Träbjälklag över inneluftsventilerade krypgrunder bör förses med cirka 50 mm tjock isolering, främst från ljudsynpunkt.

Sockeln värmeisoleras på utsidan för att man ska undvika köldbryggor. Dränerande värmeisolering kan användas. Ihoplimmade plastkulor kan sättas efteråt, gärna i kombination med luftspaltsbildande plast av typ Platon. Genom att lägga Geotexil utanför värmeisoleringen kan man använda de befintliga uppschaktade jordmassorna på ett jordskiljande sätt vid återfyllningen. Metoden ger en torr vägg mot mark beroende på utåtriktad fuktvandring och uttorkning.

Särskilt viktig är värmeisolering av syllens utsida. Den utvändiga sockelisoleringen kombineras eventuellt med invändig värmeisolering.

Lufttäthet

Yttre grundmurar och marken i kryputrymmet täcks invändigt med en åldringsbeständig plastfilm och utförs så att den ger samma lufttäthet som övriga delar av klimatskärmen. Det är viktigt att skarvar och anslutningar blir täta. Detta gäller grundens funktion från fukt- och energisynpunkt.

Inneluftsventilerad krypgrund
Bild 2. Exempel på träregelvägg på grundkonstruktion av betong.

Inneluftsventilerad krypgrund
Bild 3. Exempel på utformning på inneluftsventilerad krypgrund. Anslutningen mellan grundmur, bjälklag och yttervägg är en viktig detalj. Vid en inneluftsventilerad krypgrund ska detaljen utföras så att den blir lufttät.

I bjälklag över uppvärmda källare och över inneluftsventilerade krypgrunder samt vid platta på mark har tätningen vid syllen stor betydelse för att kravet beträffande högsta tillåten luftläckning ska uppfyllas. För att god täthet ska erhållas krävs effektiva tätningslister och ett noggrant arbetsutförande. Sylltätningslisterna kan vara lufttätande och samtidigt fungera som kapillärbrytande skikt mot grundmuren. Underlaget för syllen förutsätts vara väl avjämnat.

Skydd mot markradon

En inneluftsventilerad krypgrund anses radonsäker förutsatt att gaser från marken under kryputrymmet inte kan tränga upp till utrymmena ovanför bjälklaget. Lufttrycket i krypgrunden bör vara lägre än inne för att man ska få säkraste lösningen. Beroende på typ av mark kan även åtgärder som radonbrunn ha effekt.

Underhåll

Möjlighet att inspektera en inneluftsventilerad krypgrund bör eftersträvas. Detta kan åstadkommas med en lucka i bottenbjälklaget. Luckan ska vara lufttät. Den fria höjden i utrymmet ska vara minst 500 mm. Från praktisk synpunkt bör måttet vara uppemot 800 mm för att underlätta inspektion.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan