Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Skärmens utformning

Publicerad 2003-09-01

Skärmar av trä kan utformas på många olika sätt och ges estetiskt tilltalande ytstrukturer, färger och mönster. Materialet i skärmen har mindre betydelse från akustisk synpunkt. Det viktigaste är att skärmen är tät, eftersom springor påverkar skärmarnas bullerdämpning.

Skärmar av trä kan utformas med stående eller liggande panel. De kan byggas av skivor eller plankor, de kan vara enkla eller dubbla. Vid större avstånd mellan stolparna krävs ett horisontellt bärverk av reglar.

Skärmens överkant kan med fördel täckas med en lutande bräda som leder av vatten. Skulle den skadas av röta är den lätt att byta.

Reglar

Till reglar väljs ofta konstruktionsvirke, i regel i hållfasthetsklass C24. Till lågt belastade virkesdelar behövs dock inte konstruktionsvirke.

Om man använder stående panel med tillräcklig tjocklek, kan det räcka med en horisontell regel i överkant och en i underkant. I andra fall behövs flera horisontella reglar för att bära mellan stolparna. Om man använder liggande panel eller skivbeklädnad anbringas vertikala reglar på lämpligt avstånd för beklädnaden mellan reglarna i över- och underkant.

De horisontella reglarna bör helst förses med avtäckning. Den övre horisontella regeln skyddas enkelt med en avtäckning eller offerbräda vid skärmens överkant, medan de undre är svårare att skydda. De bör då utföras så att de får god avrinning och luftning. De uppåtvända ytorna på de horisontella reglarna bör till exempel ges viss lutning så att regn- och smältvatten rinner av.

Paneltyper

Avgörande för valet av paneltyp till bullerskärmar är de estetiska effekter som eftersträvas och det formspråk som man väljer. Skärmens konstruktiva uppbyggnad och paneltyp bör dock anpassas till varandra.

Skärmar med bärande horisontella reglar och vertikal träpanel är vanligast. En skärm kan även utformas som ett skiftesverk, det vill säga med liggande spontade brädor eller plankor som träs ner i spår i stolparnas sida. Man måste då tänka på att brädornas och plankornas bredd varierar med årstiden. De bör därför förses med väl tilltagen spont, och varje planka bör fixeras i stolparna i höjdled så att inte hela traven ska röra sig upp och ner under året. Det finns annars risk för att någon bräda eller planka hakar upp sig och skärmen blir otät.

Stående paneler brukar anses bättre än liggande med hänsyn till beständigheten. Vattnet blir inte liggande kvar i horisontella ojämnheter och sprickor som på liggande paneler. Den liggande panelen har dock flera påtagliga fördelar gentemot den stående, när den är utsatt för slagregn. Det är också enklare att byta ut en liggande bräda i väggens nedre del än att åtgärda skador i nedre änden på stående panelbrädor.

Lockpanelen är den vanligaste vid bullerskärmar. Den får med tiden springor mellan brädorna som förutom att släppa igenom ljud släpper in och håller kvar vatten. En springas vidd på ett par millimeter är tillräckligt stor för att släppa in vatten och för liten för att underlätta uttorkningen. Vattnet sugs in i den obehandlade baksidan på lockbrädan. Stora överlapp är ogynnsamma eftersom de försvårar uttorkningen om fukt har trängt in.

Lockläktpaneler är något bättre än lockpaneler från täthetssynpunkt, och spontade paneler är allra bäst. De behåller sin täthet och de springvidder som de utformats för. Mellan brädorna i falsade paneler finns springor som varierar med utformning och årstid.

Skärmens utformning
1. Falsad panel.
2. Lockpanel.
3. Spontad panel.
4. Spontad panel med lockläkt.
Bild 1. Exempel på stående paneler till bullerskärmar.

Bild 2. Plank med vertikal panel. Foto: Per Bergkvist.

Bild 3. Skärm utförd med liggande brädor under uppförande. Foto: Martin Gustafsson.

Panelvirke

Virket till skärmens panel väljs främst med hänsyn till skärmens beständighet, funktion och utseende. Hållfastheten är oftast mer än tillräcklig. Panelvirke ska vara fritt från röta, blånad, mögelangrepp och missfärgningar. Hanteringsskador som försämrar skärmens funktion och insektsskador godtas inte. Fastsittande kvistar kan accepteras, urfallna hörnkvistar endast om de inte påverkar skärmens täthet. Genomgående sprickor och hörnsprickor godtas inte.

Panelbrädor sågas i regel av gran. Kärnandelen är större i gran än i furu. Brädor för impregnering är med fördel av furusplint som till skillnad mot gran och furukärna låter sig impregneras.

Panelbrädor till husfasader sågas oftast från stockens centrumutbyte. Sprickor uppstår i större omfattning på den i stocken utåtvända sidan (splintsidan) än på den sida som är vänd mot stockens mitt (kärnsidan). Därför vänds kärnsidan helst utåt/uppåt i en träkonstruktion utomhus. Kravet att vända brädorna med kärn- eller splintsidan åt ena eller andra hållet är dock oftast inte praktiskt möjligt att uppfylla vid skärmar, bland annat därför att skärmarnas riktning kan växla.

Formen på en brädas tvärsnitt förändras på grund av olika svällning eller krympning längs respektive tvärs årsringarna samt på grund av skillnaden i fuktkvot på brädans båda sidor. Brädan kupar sig när fuktkvoten ändras. Under årets lopp kan bredden på en panelbräda i ogynnsamma fall ändras upp till ± 2 mm per 100 mm bredd. Om bara ena sidan av brädan ska vara synlig kan man minska kupningen genom att förse brädorna med spårad baksida.

Brädorna får inte vara för breda och tunna. Ju bredare brädor, desto större tjocklek behövs. Vanligtvis anges 120–170 mm maximal bredd och minst 22–25 mm tjocklek. Panelen ska vara lägst av kvalitetsklass G4-0/G4-1.

Virket i skärmarna torkas lämpligen till fuktkvotsklass 18. För att undvika problem vid tillverkningen av skärmarna och senare med deras täthet ska deformationsfel som flatböj, kantkrok, skevhet och kupighet begränsas. Vilka krav som ska ställas beror på paneltyp och virkesdimensioner.

Panelens fastsättning

Brädornas fuktkvot vid monteringen bör inte vara för låg eller för hög. 15–18 % svarar väl mot vad som kommer att gälla när panelen är uppsatt. Vid högre fuktkvot är det risk för springor och sprickor när panelen torkar ut, vid lägre fuktkvot finns det risk för sprickor när man spikar i brädorna.

Vanligtvis monteras brädorna med spik. Spikning görs i allmänhet med varmförzinkad trådspik. Till impregnerat virke bör rostfri spik användas. Spikning ska göras så att brädorna tillåts svälla och krympa. Spikarna ska inte slås i för nära kanter och brädändar och inte genom två brädor som genom detta hindras att röra sig fritt. Enkelspikning ska eftersträvas. Vid dubbelspikning ska hänsyn tas till svällning och krympning hos brädorna. Avstånd mellan spikar och brädände samt när förborrning krävs återfinns i Eurokod 5.

Panelbrädorna kan också monteras med skruvar. Skruvar sitter fast i underlaget betydligt hårdare än spikar. Skruvskallarna ska ha tillräcklig storlek för att inte dras in i virket när brädorna sväller. Med borrande skruvar är risken för sprickor liten, även vid litet avstånd till brädände. Med skruvar kan brädorna också demonteras utan att skadas.

Den smala spalten mellan reglarna och panelen är känslig, vatten kan lätt tränga in men endast med svårighet torka ut. Panelen ska helst monteras med till exempel distansbrickor mot reglarna så att en spalt större än 5 mm bildas. Om man inte kan hålla virket torrt med konstruktivt träskydd, kan det vara lämpligt att använda impregnerat virke i träskyddsklass NTR/A.

Anslutning till stolpe

Anslutningen mellan stolpe och skärm är känslig för skärmens funktion. Det finns risk för att springor uppstår med tiden till följd av rörelser i mark och skärmkonstruktion.

Genom att fästa skärmelementen på ömse sidor av stolpen kan denna risk elimineras. Elementen kan överlappa varandra vid stolpen som döljs av täckbrädor på sidorna. Lösningen är tolerant mot sättningar och klarar måttliga längdavvikelser på skärmelementen.

Bild 4. Anslutning med överlappande skärmelement.

Ljudabsorbenter

Ljudabsorption kan åstadkommas med träullsplattor, mineralull, lättklinkerbetong eller andra typer av absorbenter. Absorberande material är genom sin porösa struktur ömtåliga för bland annat väder, vind och smuts.

Absorbenter med porös struktur är benägna att ta upp och hålla kvar vatten. För trävirket i skärmarna är detta till nackdel. För att inte angripas av röta ska virket hållas torrt. Absorbenter ska därför skyddas mot nederbörd och placeras så att de inte ligger an mot träet, så att det har möjlighet att torka ut.


1. Tät panel som hindrar ljudet från att passera genom skärmen. En ytvikt på 15 kg/m2 är i regel tillräcklig.
2. En tunn skiva som ökar ytvikten och säkrar tätheten är till fördel.
3. En mineralullsskiva med 50 mm tjocklek och cirka 100 kg/m3 densitet, placerad med en luftspalt mot den täta skärmpanelen, ger hög absorption samt minskar transmissionen vid höga frekvenser.
4. Mekaniskt skydd för ljudabsorbenten.

Bild 5. Principiell uppbyggnad av en absorberande bullerskärm i trä.

Bild 6. Exempel på skärm med absorbent av mineralullsisolering innanför polyesternät och träribbor.
Foto: Björn Egertz.

Skivmaterial

Cementbundna skivor

  • Skivor av fibercement kan användas som beklädnad eller vid skärmens anslutning mot marken. Fibercementskivor finns i tjocklekar 4–18 mm, densiteten är 1600 kg/m3. De tillverkas av cement, marmormjöl, cellulosa eller polypropenfibrer samt vattenavvisande medel. Färgen är grå men skivorna kan målas.
  • Träullsplattor består av cementbunden träull. Tjockleken är 30–150 mm. Plattorna kan kapas med vanlig såg, spikas, skruvas och målas. Plattorna används som ljudabsorbenter.

Mineralullsskivor

  • Skivor av mineralull används som ljudabsorbenter. Tjockleken 50 eller 100 mm är typisk för en stenullsskiva med densiteten 100 kg/m3. Skivans yta bör skyddas med nät eller fiberduk mot åverkan och smådjur.

Plywoodskivor

  • Tunna skivor av plywood kan användas som komplettering till brädpaneler för att skärmen ska bli tät. Tjock plywood klarar ensam erforderlig ljudisolering.
  • Plywooden ska vara avsedd för utomhusanvändning. Den kan vara färdigbehandlad vid fabriken eller ytbehandlas som annat trävirke. Särskilt kanterna bör skyddas.

Skivor av glas

  • Glasade partier i bullerskärmar kan ha stor betydelse för kontakten mellan boende och trafikanter. Nackdelar med glas är att det är ömtåligare än andra skärmmaterial, det är dyrare och kan ge störande reflexer. De glasade ytorna inbjuder till skadegörelse och kräver större underhållskostnader än övriga ytor. Densiteten för vanligt glas är 2500 kg/m3.
  • Härdat glas motstår bäst de påfrestningar som glaset utsätts för i bullerskärmar. Det härdade glaset har en hållfasthet som är 6–8 gånger större än för vanligt glas. Tjockleken bör vara 8 eller 12 mm beroende på format och belägenhet. Vid den termiska härdningen ges glasets ytskikt tryckspänningar och kärnan dragspänningar. Glaset brister momentant och sönderdelas då i små fragment. Man slipper skärskador trots att det går sönder. Det härdade glaset kan inte bearbetas. Det måste därför beställas från tillverkaren med exakta mått och med eventuella håltagningar.
  • Laminerat glas består vanligen av två glasskivor med en mellanliggande plastfolie. Det spricker som vanligt glas men hänger samman när det går sönder och risken för skärskador är därför minimal. Det är mycket svårt att forcera.
  • Akrylglas och polykarbonatglas är plastmaterial som kan bearbetas med skärande verktyg och limmas. De är mjukare än vanligt glas och kan därför repas och mattas. Slipande rengöringsmedel eller lösningsmedel får inte användas. Densiteten är 1200 kg/m3. Klart akrylglas släpper igenom 92 procent av ljuset. Polykarbonatglas har mycket hög hållfasthet och en ljusgenomgång av 80–90 procent beroende på tjocklek.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan