Träbroar – historisk återblick

Från början kunde det vara gynnsamt omkullfallna träd, som gjorde det möjligt att korsa åar eller raviner. Så småningom började stockar användas mer systematiskt för att passera hinder i terrängen. Metoderna att bygga broar blev med tiden alltmer sofistikerade och broarnas karaktär ändrades från rena bruksobjekt till byggnadsobjekt, där tekniska, hantverksmässiga och konstnärliga aspekter beaktades. Trämaterialet fick stor betydelse genom att det var ett mångsidigt byggmaterial, som dessutom fanns tillgängligt nästan överallt.

Från träpålar till bropelare i sten

För flera tusen år sedan byggdes broar av trä på många håll av bland annat perser, greker, romare och kineser. År 55 f Kr lät Julius Caesar bygga en bro över floden Rhen vid Neuwied på endast tio dagar för att ta romarna in i Tyskland. Bron var cirka 140 m lång, med cirka 5–6 m bred farbana som tillät tvåfilig trafik. Den var belagd med jord och grus. Samtliga delar måste ha varit förtillverkade, annars hade ett så pass omfattande brobygge inte kunnat genomföras på så kort tid. Fördelen med brotypen var att den gick att bygga snabbt och med förhållandevis enkla medel. Nackdelen var att den låg lågt och var pålad, så att islossningar och översvämningar sannolikt skadade den regelbundet, vilket ledde till stora underhållsbehov. I viktigare orter övergick ersattes därför träpålar med bropelare i sten på större avstånd tillsammans med utfackade träbågar eller sprängverk mellan dem. Träkonstruktionen hamnade då ovanför det normala högvattenståndet, vilket gav ett bättre skydd. Dessutom tilläts skepp att passera under broarna.

Teknikutveckling och nya material

Från medeltiden och fram till 1800-talet byggdes många träbroar och flera typer av bågar och fackverk utvecklades. Från 1700-talet byggdes även täckta broar, det vill säga träbroar med tak, både i USA och i Europa. Under 1800-talet byggdes ett stort antal vägar och järnvägar i Nordamerika och träbroar med stora fackverkskonstruktioner blev vanliga. När järnvägarna byggdes ut, fanns det flera hundra kilometer järnvägsbroar av trä. I takt med teknikens och trafikens utveckling under senare delen av 1800-talet och under 1900-talet minskade träets betydelse som brobyggnadsmaterial. Det ersattes först med stål och senare med betong. Det finns dock en del länder där träbroar fortsatt används kontinuerligt.

I Mellaneuropa, och framförallt i Schweiz, finns en gammal, bevarad tradition att bygga träbroar. Där finns mer än 200 överbyggda broar, många medeltida. Dessa vårdas ömt. Skäl till att det i dag finns många gamla träbroar bevarade i Schweiz är att de är täckta. Det äldsta exemplet anses vara Kapellbrücke i Lüzern som byggdes 1333 och under medeltiden utgjorde en del av stadens befästning. Än i dag, nästan 700 år senare, används denna bro för gångtrafik. Vid en brand sommaren 1993 skadades delar av bron, men den har återställts i ursprungligt skick.

Större spännvidder

Utvecklingen av limträ under 1900-talet innebar att större träbalkar kunde tillverkas, vilket medförde större spännvidder för balkbroar. I Kanada började på 1970-talet en ny teknik med tvärspända plattbroar av trä att utvecklas. Denna teknik har gjort det möjligt att bygga broar för tung vägtrafik med samma slags asfaltbeläggningar som används på brobanor av betong.
Numera byggs tvärspända plattbroar i många länder världen över.

I de nordiska länderna genomfördes under 1990-talet en gemensam satsning på utveckling av träbrobyggandet och introduktion av tvärspända plattor. I Norge och Sverige fanns då framförallt små, enkla träbroar samt ett antal äldre bevarade träbroar. I Finland hade träbroar byggts även i modern tid, framförallt balkbroar av limträ. Efter att under lång tid ha varit mycket sparsamt använda har nu broar av trä åter blivit vanliga i Sverige och övriga nordiska länder. År 1994 infördes i Vägverkets tekniska beskrivning även krav för broar av trä, vilket saknades tidigare. Först kom krav för gång- och cykelbroar, men numera tillåts även vägbroar av trä.
I Trafikverkets tekniska krav för broar ingår numera krav för träkonstruktioner, på samma sätt som det finns krav för konstruktioner av betong, stål eller aluminium. Följande dokument ska tillämpas i entreprenader med förfrågningsunderlag från och med 1 oktober 2018:
– TDOK 2016:0204 Brobyggande krav, version 2.0
– TDOK 2016:0203 Brobyggande råd, version 2.0.