Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Underlag av träpanel – spåntak

Principlösning

3D-ritning

Tekniska data

Det finns två sorters takspån; tjockare kyrkspån (stavspån) och tunnare stickspån.

Egentyngden hos ett trätak med taktäckning av spån är cirka 0,75 kN/m2 takarea (inklusive bärverket, undertak, tätskikt, ströläkt och bärläkt).

Spåntak av furu och gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass BROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen (som spikas) till ≥ 2 mm. Spånen kan vara doppade i tjära. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under spånen förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Råd och anvisningar

Kyrkspån

Kyrkspån har traditionellt använts till kyrkor, klockstaplar och herrgårdar. Träslag till kyrkspån har varit furukärna, men även gran och ek har ibland använts. På senare tid används även impregnerat virke i träskyddsklass NTR/AB. Virke till kyrkspån ska helst vara rakvuxet, kvistfritt och tätvuxet, eller motsvarande sort G4-1 eller bättre enligt SS-EN 1611-1. Spånen ska tas ur stocken så att fiberriktningen sammanfaller med spånens längdriktning och årsringarna är vinkelrätt mot flatsidan (så kallade stående årsringar). Spånen tillverkas genom spjälkning eller sågning så att spånen blir cirka 5 mm tjocka i tunnaste änden och 25 mm i tjocka änden. Spjälkade spån tillverkas av cirka 30 mm tjocka spjälkade spånämnen som sedan delas genom att finsågas snett genom ämnet. Sågade spån har alla sidor sågade, men översidan hyvlas lätt. Kyrkspån är vanligen cirka 450 mm långa och bredden ska vara cirka 1/3 av längden, det vill säga cirka 150 mm. Spånen kan ha olika former på nedre kanten som kan vara rakt avskuren, rundad eller spetsad.

Principlösning
Bild 1. Vanliga dimensioner för kyrkspån.

Principlösning
Bild 2. Exempel på nederkantens form för kyrkspån.

Spånen torkas efter sågningen. Målfuktkvot bör vara 16 % enligt SS-EN 14298. Spånens livslängd blir längre om de impregneras genom att doppas i varm trätjära samt även tjäras första sommaren. Tjärade tak ska sedan tjäras regelbundet, cirka vart femte år på sydsidan och vart tionde år på nordsidan. Tjärbehandlingen utförs lämpligen tidigt på sommaren på torrt och noggrant rengjort tak. Tjärade och väl underhållna spåntak kan ha en livslängd på 100 år eller mer. Impregnerade spåntak har en livslängd på minst 30 år utan tjärbehandling.

Montering av kyrkspån

Konstruktionen ska vara väl luftad så att takspånen kan torka ut efter regn. Spjälkade spån ska monteras med den spjälkade sidan som översida. Sågade spån ska ha översidan lätt hyvlad. Spånen monteras med tjockare änden nedåt. De läggs på varandra i rader och förskjutna så att spånen i den övre raden täcker mellanrummen mellan spånen i den nedre raden. Spånen läggs med 3-6 mm mellanrum som svällmån. Spånen läggs vanligen med trelagstäckning. Vid takfoten läggs extra varv med kortare spån för att få tre lager. Vid hörn och vinklar anpassas spånlängderna så att tredubbel täckning erhålls. En del detaljer måste i regel lösas på platsen, till exempel vid svängda ytor på torn, men bör då dokumenteras för att underlätta framtida underhållsarbeten. Takspånens förankring dimensioneras enligt gällande regler för vindlastens sugkrafter på taket. Varje spån fästs i bärläkt, normalt med en trådspik, cirka 1/3 av spånlängden nedanför spånets överkant. Kyrkspånen förborras, så att de inte spricker vid spikningen. Spiken placeras vid sidan av spånets mittlinje så att den täcks av överliggande spån och inte syns. Spik till spån bör vara av syrafast rostfritt stål. Varmförzinkad spik kan eventuellt användas, men inte till ekspån. Till nockar används traditionellt nockbräder. Blyplåt har använts till täckning av nock eller nockbräder eller till andra beslag. Även varmförzinkad stålplåt eller kopparplåt kan användas till detta. Till kopparplåt och blyplåt används rostfri spik.

Principlösning
Bild 3. Infästning av kyrkspån.

Stickspån

Stickspån har traditionellt använts till många byggnader allt från bostadshus i tätorter till lador på landsbygden. Träslag till stickspån har varit furukärna, gran och asp. Virket ska vara tätvuxet, rakt, kvistfritt virke med stor andel kärnved, eller motsvarande sort G4-1 eller bättre enligt SS-EN 1611-1. Spånen tillverkas vanligen med en spånhyvel som ger tunna och långa spån. De görs tjockare i ena änden som sedan vänds nedåt vid läggningen. Stickspån är vanligen cirka 450 mm långa och 100-150 mm breda. Tjockleken bör vara cirka 5 mm (3-7 mm). Spånen torkas staplade för att rätas ut. Målfuktkvot bör vara 16 % enligt SS-EN 14298. Stickspån används normalt obehandlade. Impregnerat virke i träskyddsklass NTR/AB kan också användas. Träskyddsbehandling av stickspån för att öka hållbarheten har traditionellt varit neddoppning i varm tjära eller bestrykning med rödfärg. Kemisk infärgning med järnvitriollösning användes för att få grå färg. Underhåll av spåntak med stickspån går ut på att hålla dem rena från löv, barr, lavar och mossor genom att de sopas av årligen. Stickspånen kan indelas efter tillverkningsmetod i späntade (spjälkade), hyvlade eller sågade spån. Späntade, styva stickspån är traditionellt handgjorda med ytor som följer träets fibrer och inte suger åt sig så mycket vatten och har obehandlade en livslängd på 50-70 år. Hyvlade, böjliga spåna har ytor med en del avskurna fibrer som suger åt sig vatten och har en livslängd på 20-40 år. Sågade spån har en livslängd mindre än 20 år och de passar bäst till väggar.

Principlösning
Bild 4. Stickspån med olika tillverkning.

Montering av stickspån

Konstruktionen ska vara väl luftad så att takspånen kan torka ut efter regn. Hyvlade spån får träets fibrer delvis avskurna och utsidan får "fjäll". Spånen läggs med de utstickande, avskurna fibrerna (fjällen) vända ut och ned över taket så att vattnet rinner bort. Spånen läggs vanligen med trelagstäckning. Läggningen av spånen ska börja vid takfoten, med en rad med spån med längden 150 mm. Spånen ska sticka ut cirka 25 mm utanför nedersta bärläkten. Sedan läggs en rad med 300 mm långa spån och sedan en rad med 450 mm långa spån, så att man får tre lager även vid takfoten. Därefter läggs spånen i rader med cirka 150 mm förskjutning i höjdled. En riktbräda med samma bredd som spånvarven kan underlätta läggningen. Spånen läggs med cirka 25 mm överlapp i sidled. Läggning vartannat varv med olika läggningsriktning ger bra tätning, men läggning med alla varv åt samma håll kan ibland vara fördelaktigt beroende på platsens förhärskande vindriktning eller solinstrålning. Stickspån spikas i bärläkt. Lagrade och torra spån bör blötas innan spikningen för att undvika sprickbildning, alternativt kan spånen förborras. Spånen spikas med 50-75 mm lång trådspik. Spiken ska vara tunn för att inte spånen ska spricka. Spik till spån bör vara av syrafast rostfritt stål. Spånen spikas med en spik vid den kant som överlappar föregående spån och så högt upp att den döljs av nästa lager spån.

Principlösning
Bild 5. Infästning av stickspån.

Bärverk och underlag av träpanel

Till yttertakskonstruktioner, till exempel takstolar och underlagstak, rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke ska vara sort G4-2 eller bättre. Till synliga delar av underlagstaket, till exempel taksprång, som ska målas väljs sort G4-2 eller bättre. Till underlagstak används även takluckor, plywood eller spånskivor. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem. Virke som ska vara täckmålat bör grundmålas med minst 60 μm före uppsättning. Ströläkt bör spikas i samband med pappläggningen för att hindra att pappen skadas av blåst. Spik, skruv och byggbeslag ska vara varmförzinkade eller ha minst motsvarande rostskydd. Vindsutrymmet bör ha bra ventilation.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel och tak med träspån.

Ingående material

  1. Takstol.
  2. Underlagstak av underlagsspont sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm vid ≤ 1200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar. Åtgång: 11,1 m/m2 takarea vid 95 mm bredd.
  3. Underlagstäckning av papp YAP 2500.
  4. Fotplåt och hängränna.
  5. Ströläkt av virke 25x23 mm sort G4-2 eller bättre. Åtgång: 1,8 m/m2 takarea.
  6. Bärläkt av virke 25x38 mm sort G4-2 eller bättre. Åtgång: 6,7 m/m2 takarea.
  7. Takspån av kyrkspån eller stickspån. Spånen har vanligen bygglängden 150 mm (läktavstånd) och byggbredden 100-150 mm. Åtgång: 50-70 spån/m2 takarea.

Publicerad 2011-08-25

Uppdaterad 2015-06-18

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan