Tekniska data
Det finns två sorters takspån; tjockare kyrkspån (stavspån) och tunnare stickspån.
Egentyngd hos ett trätak med taktäckning av spån är cirka 0,75 kN/m2 takarea (inklusive bärverk, undertak, byggpapp, ströläkt och bärläkt).
Spåntak av furu eller gran med tjocklek ≥ 25 mm uppfyller europeisk brandklass BROOF (t2) för yttertak. Spånens tjocklek kan minska mot övre delen till cirka 5 mm. Spån kan vara doppade i tjära. Spåntak kan monteras på brännbart eller obrännbart underlag.
Vid krav på brandklassning ska luftspalt under spån förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Spån av brandimpregnerat trä kan med fördel användas. Brandstopp kan bestå av perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.
Råd och anvisningar
Kyrkspån
Kyrkspån har traditionellt använts på kyrkor, klockstaplar och herrgårdar. Träslag till kyrkspån är furukärna, men även gran eller ek används. På senare tid används även impregnerat virke i träskyddsklass NTR AB eller brandimpregnerat trä i Bruksklass EXT enligt SIS/CEN/Teknisk Specifikation TS15912.
Virke till kyrkspån ska helst vara rakvuxet, kvistfritt och tätvuxet, motsvarande sort G4–1. Spån ska tas ur stock på ett sådant sätt att fiberriktning sammanfaller med spånens längdriktning och årsringarna är orienterade vinkelrätt mot flatsidan (så kallade stående årsringar).
Spån tillverkas genom spjälkning eller sågning så att spånen blir cirka 5 mm tjocka i tunnaste änden och 25 mm i tjocka änden. Spjälkade spån (klyvspån) tillverkas av cirka 30 mm tjocka spjälkade spånämnen som sedan delas genom att finsågas snett genom ämnet. Sågade spån har alla sidor sågade, men översidan hyvlas lätt. Kyrkspån är vanligen cirka 450 mm långa och bredden brukar vara cirka 1/3 av längden, det vill säga cirka 150 mm. Spån kan ha olika former på nedre kanten som kan vara rakt avskuren, rundad eller spetsad.
Bild 1. Vanliga dimensioner för kyrkspån.
Bild 2. Exempel på nederkantens form för kyrkspån.
Spån torkas efter sågning. Målfuktkvot bör vara högst 16 % i samband med montering. Livslängd på spån blir längre om de doppas i varm trätjära samt även ytbehandlas med trätjära första året. Tjärade tak bör sedan tjäras regelbundet, cirka vart femte år på sydsidan och vart tionde år på nordsidan. Ytbehandling och underhåll med trätjära utförs lämpligen sommartid på torrt och noggrant rengjort tak. Ytfuktkvoten får vara högst 16 % i samband med ytbehandling. Tjärade och väl underhållna spåntak kan ha livslängd 100 år eller mer. Yttertak med träspån av impregnerat trä i träskyddsklass NTR AB har en livslängd minst 25 år utan tjärbehandling.
Montering av kyrkspån
Konstruktionen ska vara väl luftad på ett sådant sätt att takspånen kan torka ut efter regn. Spjälkade spån (benämns även klyvspån) ska monteras med den spjälkade sidan som översida. Sågade spån ska ha översidan lätt hyvlad.
Spån ska monteras med den tjocka änden nedåt. De läggs på varandra i rader och förskjutna på ett sådant sätt att spån i den övre raden täcker mellanrum mellan spån i raden nedanför. Spån läggs med 3–6 mm mellanrum som svällmån. Spån läggs vanligen med trelagstäckning. Vid takfot läggs extra varv med kortare spån för att få tre lager. Vid hörn och vinklar anpassas spånlängder på ett sådant sätt att tredubbel täckning erhålls. Vissa detaljer måste i regel lösas på platsen, till exempel vid svängda ytor på torn, men bör då dokumenteras för att underlätta framtida underhållsarbeten. Takspånens förankring dimensioneras enligt gällande regler för vindlastens sugkrafter på tak. Varje spån fästs i bärläkt, normalt med rostfri trådspik, cirka 1/3 av spånlängd nedanför spånets överkant. Kyrkspån förborras för att de inte ska spricka i samband med infästningen.
Fästdon, spik, ska placeras vid sidan av spånets mittlinje på ett sådant sätt att spikskallar täcks av överliggande spån.
Spik till spån bör vara av austenitiskt rostfritt stål kvalitet A2 eller kvalitet A4. Spik av varmförzinkat stål kan eventuellt användas, men inte till ekspån på grund av missfärgningar. Somliga anser att det även går att använda så kallad blankspik, det vill säga obehandlad trådspik.
Till nockar används traditionellt nockbrädor. Blyplåt har använts till täckning av nock eller som alternativ till nockbrädor eller till andra täckbeslag. Även varmförzinkad stålplåt eller kopparplåt kan användas till detta ändamål. Till kopparplåt och blyplåt rekommenderas spik av austenitiskt rostfritt stål kvalitet A2 eller kvalitet A4.
Bild 3. Infästning av kyrkspån.
Stickspån
Stickspån har traditionellt använts till många byggnader, allt från bostadshus i tätorter till lador på landsbygden. Träslag till stickspån har varit furukärnvirke, gran eller asp. Virke ska vara tätvuxet, rakt, kvistfritt virke med stor andel kärnved, motsvarande sort G4-1. Spån tillverkas vanligen med en spånhyvel som ger tunna och långa spån. De görs tjockare i ena änden som sedan vänds nedåt vid läggning. Stickspån är vanligen cirka 450 mm långa och 100–150 mm breda. Tjocklek bör vara cirka 5 mm (3–7 mm). Spån torkas staplade för att rätas ut. Målfuktkvot bör vara 16 % i samband med montering. Stickspån används normalt obehandlade. Impregnerat virke i träskyddsklass NTR AB kan också användas. Träskyddsbehandling av stickspån för att öka hållbarhet har traditionellt varit doppning i varm trätjära eller bestrykning med rödfärg alternativt rödtjärning (en blandning av trätjära och Falu Rödfärg). Ytfuktkvoten får vara högst 16 % i samband med ytbehandling. Kemisk infärgning med järnvitriollösning kan användas för att snabbt få grå kulör. Underhåll av spåntak med stickspån går ut på att hålla dem rena från löv, barr, lavar och mossor genom att de sopas av årligen.
Stickspån kan indelas efter tillverkningsmetod i späntade (spjälkade), hyvlade eller sågade spån. Späntade, styva stickspån (benämns även klyvspån) är traditionellt handgjorda med ytor som följer träets fibrer och inte suger åt sig så mycket vatten, kan ha livslängd 50–70 år utan någon ytbehandling.
Hyvlade, böjliga spån har ytor med en del avskurna fibrer som suger åt sig vatten, har livslängd 20–40 år. Sågade spån har livslängd, mindre än 20 år och de passar bäst som utvändig väggbeklädnad.
Bild 4. Stickspån med olika tillverkning.
Montering av stickspån
Konstruktionen ska vara väl luftad på ett sådant sätt att takspånen kan torka ut efter regn. Hyvlade spån får träets fibrer delvis avskurna och utsidan får "fjäll". Spån läggs med de utstickande, avskurna fibrerna (fjällen) vända ut och nedåt över taket på ett sådant sätt att vatten kan rinna av. Spån läggs vanligen med trelagstäckning. Läggning av spån börjar vid takfot, med en rad spån med längd 150 mm. Spån ska sticka ut cirka 25 mm utanför nedersta bärläkten.
Därefter läggs en rad med 300 mm långa spån och sedan en rad med 450 långa spån, på ett sådant sätt att det blir tre lager även vid takfot. Efter detta läggs spån i rader med cirka 150 mm förskjutning i höjdled. En riktbräda med samma bredd som spånvarv underlättar läggningen. Spån läggs med cirka 25 mm överlapp i sidled. Läggning vartannat varv med olika läggningsriktning ger bra tätning, men läggning med alla varv åt samma håll kan ibland vara fördelaktigt beroende på platsens förhärskande vindriktning eller solinstrålning.
Stickspån fästs i bärläkt. Lagrade och torra spån bör blötas innan infästning för att undvika sprickbildning, alternativt kan spån förborras. Spån fästs vanligen med 50–75 mm lång trådspik men även skruv kan användas. Spik ska vara tunn för att inte spån ska spricka. Fästdon till spån bör vara av syrafast austenitiskt rostfritt stål kvalitet A2 eller kvalitet A4. Spån fästs med ett fästdon vid den kant som överlappar föregående spån och på ett sådant sätt att det upptill döljs av nästa lager spån.
Bild 5. Infästning av stickspån.
Bärverk och underlag av träpanel
Till yttertakskonstruktioner, till exempel takstolar och inbrädningar av underlagsspont, rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till takstolar och andra bärverk av trä ska konstruktionsvirke användas. Övrigt virke, till exempel underlagsspont, ska vara sort G4–3 eller bättre. Till synliga delar av inbrädningar, till exempel vid taksprång, som ska målas väljs sort G4–2 eller bättre. Till underlagstak kan även luckor av underlagsspont eller takplywood användas. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem. Virke som ska vara täckmålat bör vara industriellt grundmålat eller mellanstruket alternativt grundbehandlat på plats före uppsättning. Ströläkt bör spikas i samband med montering av byggpapp, för att hindra att byggpappen skadas av blåst. Spik, skruv och byggbeslag ska vara av varmförzinkat stål eller ha minst motsvarande korrosionsskydd. Vindsutrymmet bör ha bra luftväxling.
Typdetaljer
På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel och tak med träspån.
