Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Underlag av träpanel – faltak

Principlösning

3D-ritning

Tekniska data

Egentyngden hos ett trätak med taktäckning av bräder (falor) är cirka 0,75 kN/m2 takarea (inklusive bärverk, undertak, tätskikt, ströläkt och bärläkt).

Faltak av furu och gran med tjocklek ≥ 20 mm uppfyller europeisk brandklass BROOF (t2) för yttertak enligt EN 13501-5:2009. Trätaken kan vara monterade på brännbart eller obrännbart underlag. Vid krav på brandklassning ska luftspalten under bräderna (falorna) förses med brandstopp för att förhindra dold brandspridning. Brandstopp kan bestå av en perforerad plåt under bärläkt vid takfot och ovanför större öppningar.

Vid icke inredd vind (kallvind) är det idag vanligt att en 20 mm takboardsisolering monteras ovanpå underlagssponten. Detta motverkar kondens på underlagsspontens undersida vilket i princip är en fördel. Utförandet saknar dock ännu en allmän anvisning för montering (arbetsbeskrivning) och utifrån detta har TräGuiden valt att visa dessa exempel utan takboard.

Råd och anvisningar

Yttertaksbräder (falor)

Takbräder (falor) har traditionellt använts till tak på många byggnader, till exempel på Gotland. Takbräderna läggs i två lager, med under- och överbräder, hur tätt har berott på tillgång och tradition. Träslag till takbräder har traditionellt varit kärnfuru och taken har bestrukits med tjära. Virket ska helst vara tätvuxet, rakt och kvistfritt, eller motsvarande sort G4-1 eller bättre enligt SS-EN 1611-1 och SS-EN 1611-1/A1, och ha torkats med målfuktkvot 16 % enligt SS-EN 14298. Sågsnitt och spikhål bör penslas med olja. Numera finns olika trämaterial till brädtak (faltak):

  • Traditionellt yttertak av furukärna (90-100 % kärnved), skyddas med tjära cirka vart 4-5 år.
  • Impregnerad furu i träskyddsklass NTR/AB mot röta och insekter, torkas till målfuktkvot 16 % innan montage för att undvika sprickor, kan skyddas med ytbehandling med olja eller målning.
  • Impregnerad furu i träskyddsklass NTR/AB kombinerad med oljeimpregnering, för att få skydd mot röta och även minskad risk för sprickbildning. Oljan kan färgas för att ge träet önskad kulör och UV-skydd.
  • Lärkkärna, av till exempel sibirisk lärk, används oftast obehandlad, men behandlas ibland med kemisk infärgning med järnvitriol för att få gråaktig färg. Kan även ytbehandlas med olja för att minska sprickbildning.

Brädernas tjocklek bör vara minst 22 mm och vanligaste dimensionen är 22x145 mm. För bredare bräder bör tjockleken ökas. För att rymma dräneringsspår ska bräderna inte vara smalare än 70 mm. Bräderna kan levereras färdigkapade eller i fallande längder på cirka 3-6 m. Bräderna kan även utföras fingerskarvade för att få långa längder och slippa skarvar. Brädernas ena sida är vanligen finsågad och den andra hyvlad. Underbräderna, helst också överbräderna, bör ha två dräneringsspår som verkar kapillärbrytande och dränerande. Spåren bör vara cirka 4x8 mm och ligga cirka 10 mm in från kanten. Bräderna brukar ha spår på ena sidan, men det förekommer även på båda sidorna.

Principlösning
Bild 1. Bräda med dräneringsspår.

Livslängden är cirka 30 år för brädtak av impregnerat virke, något kortare för kärnvirke av furu eller lärk, samt något längre för impregnerat med oljebehandling. Livslängden beror också på utförande och underhåll.

Montering av yttertaksbräder (falor)

Alla bräder kupar sig något efter montering och bräderna ska läggas med kupningen så att de spänner tätt mot varandra. De monteras därför helst med märgsidan uppåt. Underbräderna ska ha dräneringsspåren på ovansidan. Om dräneringsspår bara görs på splintsidan så monteras underbrädan med spåret (och splintsidan) uppåt, medan överbrädan monteras med spåret nedåt så att märgsidan blir ovansida. Dräneringsspåren ska samla upp vatten som kommer in mellan under- och överbrädan. Bräder med sprickor ska inte användas. Taket ska konstrueras så att luftning sker och eventuell fukt kan avdunsta.

principlösning
Bild 2. Kupning.

Det vanligaste är att takbräderna spikas fast med trådspik. Vid spikning ger handspikning bästa infästning. Skruvning kan ge bättre tätning mellan bräderna och kan efterdras vid behov, dock finns risk för sprickbildning vid skruvning då skruvarna inte följer träet som spikar. Spikar eller skruvar för infästning bör vara varmförzinkade eller rostfria. Lärk kräver syrafast rostfritt stål för att undvika rostränder. Underbräderna fästs med en spik i varje bärläkt. Överbräderna fästs med två spikar i bärläkten. Det är viktigt att de övre brädernas spikar inte går igenom de undre bräderna så att deras fuktrörelser förhindras vilket kan leda till sprickbildning. Spiklängd väljs så att spikarna inte går igenom läkten, eftersom bärläkten vid belastning böjer sig och spikarna  i så fall kan göra hål på underlagspappen. Spikar eller skruvar ska drivas in så att huvudet är i nivå med brädans ovansida, de ska inte slås in för djupt så att virket skadas och fukt kan tränga in. Beslag till brädtak kan utföras av zinkplåt, kopparplåt eller varmförzinkat stål. Impregneringsmedel kan påverka korrosion på beslag, och aluminium bör inte kombineras med kopparimpregnerade trämaterial.

principlösning
Bild 3. Infästning av yttertaksbräder.

principlösning
Bild 4. Rätt och fel infästning.

Takläggningens utförande anpassas till takfallets längd och takets bredd, samt eventuella öppningar. Takbräderna fördelas jämnt över taket, och eventuellt kan vattbräda användas vid gavlar för att få bra passning. Skarvning bör undvikas om möjligt, det medför alltid risk för vatteninträngning. Skarvning av kapade bräder ska göras över bärläkt, som helst utförs bredare eller dubbel för att underlätta infästning. Spikhål förborras för att minska sprickbildning vid spikning nära ände (150 mm). Ändträ behandlas med penetrerande grundolja, till exempel olja registrerad som bekämpningsmedel i behörighetsklass 3. Underhåll av brädtak innebär att hålla det rent från löv och smuts, samt att byta ut bräder som spruckit. Eventuell tjärning eller oljning utförs cirka vart femte år. Ändträ behandlas extra noga.

Principlösning
Bild 5. Skarvning av takbräder bör undvikas, men utförs vid behov över bärläkt.

Bärverk och underlag av träpanel

Till yttertakskonstruktioner, till exempel takstolar och underlagstak, rekommenderas granvirke på grund av dess fuktegenskaper. Till bärverk ska konstruktionsvirke användas. Till övrigt virke och synliga delar av underlagstaket, till exempel taksprång som ska målas, väljs sort G4-2 eller bättre. Till underlagstak används även takluckor, plywood eller spånskivor. De kan ingå som komponenter i taktäckningssystem. Virke som ska vara täckmålat bör grundmålas med minst 60 µm tjockt färgskikt före uppsättning. Ströläkt bör spikas i samband med pappläggningen för att hindra att pappen skadas av blåst. Spik, skruv och byggbeslag ska vara varmförzinkade eller ha minst motsvarande rostskydd.

Typdetaljer

På separata sidor redovisas träbyggnadstekniska typdetaljer för underlag av träpanel och tak med yttertaksbräder (falor).

Ingående material

  1. Takstol.
  2. Underlagstak av underlagsspont sort G4-3 eller bättre, tjocklek ≥ 20 mm vid≤ 1200 mm centrumavstånd mellan takstolar eller takreglar. Åtgång:11,1 m/m2 takarea vid95 mm bredd.
  3. Underlagstäckning av pappYAP 2500.
  4. Fotplåt och hängränna.
  5. Ströläkt av virke 25x23 mmsort G4-2 eller bättre. Åtgång: 1,8 m/m2 takarea vid centrumavståndcirka 600 mm.
  6. Bärläkt av virke 25x50 mmeller enligt dimensionering, sort G4-2 eller bättre. Åtgång: 1.5 m/m2 takarea vid centrumavstånd cirka700 mm.
  7. Takbräder (falor) med tjocklek minst 22 mm och bredden 145 mm, sortG4-2 eller bättre. Åtgång:11 m/m2 takarea.

Publicerad 2011-08-25

Uppdaterad 2015-06-18

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan