Svenskt Trä Logo

6.3.1 Deformation hos enskilda och sammansatta KL-träskivor

Publicerad 2017-07-07

KL-träskivor lämpar sig väl för stabilisering av byggnader då de har hög styvhet och bärförmåga.

I en byggnad överförs normalt laster från bjälklag till stabiliserande väggar. En hel vägg består ofta av flera väggskivor som är sammankopplade med vertikala skarvar. Väggskivorna utsätts för en horisontell last i väggskivornas plan som ger skjuvspänningar och böjspänningar. Spänningarna i materialet ger tillsammans med förskjutningar i skarvarna en total deformation i skivans plan på grund av den horisontella lasten. I normala fall är deformationerna i skarvar och förband dimensionerande.

Om hela skivans skjuvmodul, Gmean och elasticitetsmodul, Emean är känd kan den totala deformationen, δtot skrivas som:

6.6  \({\delta _{{\rm{tot}}}} = {\delta _{{\rm{skjuv}}}} + {\delta _{{\rm{böj}}}} + {\delta _{\rm skarv}}\)

Deformation på grund av tvärkrafter, se figur 6.4, kan uttryckas enligt ekvation 6.7:

6.7  \({\delta _{{\rm{skjuv}}}} = \frac{{{F_{\rm{d}}} \cdot h}}{{b \cdot {t_{\rm tot}} \cdot {G_\rm {mean}}}}\)

där:

Fd är dimensionerande horisontell last som verkar på skivan.
h är skivans höjd.
b är skivans bredd.
Gmean är skivans skjuvmodul.
ttot är skivans totala tjocklek.

 

Skivans deformation på grund av moment, se figur 6.5, kan uttryckas enligt ekvation 6.8:

6.8  \({\delta _{{\rm{böj}}}} = \frac{{{F_{\rm{d}}} \cdot {h^3}}}{{3 \cdot {E_\rm {mean}} \cdot I}}\)

där:

Fd är dimensionerande horisontell last som verkar på skivan.
h är skivans höjd.
Emean är skivans elasticitetsmodul.
I är skivans tröghetsmoment.

 

Skivornas deformation på grund av förskjutningar i skarvar, se figur 6.6, kan uttryckas enligt ekvation 6.9:

6.9  \({\delta _{{\rm{fog}}}} = \gamma \cdot h = \Delta \gamma \frac{h}{b}\)

där:

h är skivans höjd.
b är skivans bredd.
γ är vinkeländring i radianer.

 

6.10  \(\Delta \gamma = \frac{{{F_{\rm{d}}}}}{{{K_{{\rm{ser}}}}}}\)

där:

Fd är dimensionerande horisontell last som verkar på skivorna.
Kser är skarvens styvhet.

 

Skarvens styvhetsvärden och även skivans styvhet bestäms av förbandets utformning och skivornas uppbyggnad. Tillverkare och leverantörer av skruvar och beslag kan i många fall bidra med underlag till styvhetsvärden. I tabell 6.3 och tabell 6.4 anges ungefärliga värden för några olika förband och skivor.

För kontroll av skjuvspänningar se avsnitt 3.3.5.

Figur 6.4
Figur 6.4 KL-träskivans deformation på grund av tvärkrafter.

Figur 6.5
Figur 6.5 KL-träskivans deformation på grund av moment.

Figur 6.6
Figur 6.6 KL-träskivornas deformation på grund av förskjutningar i skarvar.

Tabell 6.3 Karakteristiska värden per skruvpar i brottgränstillstånd och bruksgränstillstånd för ett förband som består av träskruv Spax 5 × 40, eller likvärdiga, och plywoodremsa 12 × 60 i hållfasthet P30, eller likvärdig. Centrumavståndet mellan träskruvarna ska vara större än 40 mm. Dessa värden är empiriskt framtagna.

Brottgränstillstånd FRk
(kN/skruvpar)
Bruksgränstillstånd Kser
(kN/mm och skruvpar)
1,5 1) 0,5 2)

1) Maxlast vid 9 mm deformation.
2) Styvhetsvärdet gäller för deformationer upp till 2 mm.

 

Tabell 6.4 Egenskaper hos KL-träskivor för beräkning i bruksgränstillståndet vid belastning i väggskivans plan. Styvhetsvärdena är baserade på hela tvärsnittet, bruttoyta.

Skivtjocklek
(mm)
Skjuvmodul Gmean
(N/mm2)
Elasticitetsmodul Em,0,mean
(N/mm2)
80 (3-skikt) 400 6 400
100 (3-skikt) 400 5 700
120 (5-skikt) 400 6 200

TräGuiden är den digitala handboken för trä och träbyggande och innehåller information om materialet trä samt instruktioner för byggande med trä.

På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok