Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.stäng

Resistens – material

Publicerad 2014-09-21

Resistensindex för olika trämaterial bestäms genom val av resistensklass.

Resistensindex IRd för olika trämaterial bestäms genom val av resistensklass enligt tabell 1 nedan. Tabell 1 bygger på en samlad bedömning av träskyddsexpertis, varvid hänsyn tagits till klassificering av naturlig beständighet enligt de europeiska standarden EN 350-2, resultat från beständighetsprovningar i laboratorium och i fält, olika träslags permeabilitet samt erfarenheter från praktiken.

Beständigheten ur biologisk synvinkel spelar en nyckelroll när det gäller förväntad livslängd för trä i olika användningsområden. Genom olika laboratorie- och fältprovningar kan man, under förutsättning av "värsta tänkbara fall", ranka olika trämaterials beständighet. Sannolikheten för att "värsta tänkbara fall" ska inträffa avgörs av andra faktorer, se avsnitt Exponering ovan.

Naturlig beständighet hos trä indelas i EN 350-2 i fem beständighetsklasser från icke beständig till mycket beständig. Klassificeringen gäller endast kärnved, då splintved av alla träslag betraktas som icke beständigt. Beständighetsklassificeringen baseras på decenniers fältprovningar i markkontakt. Då man betraktar data över naturlig beständighet är det viktigt att komma ihåg att den kan variera inom ganska vida gränser för ett och samma träslag. För trä ovan mark, till exempel fasader, är det naturligtvis en utmaning att översätta resultat från provningar i mark till exponering ovan mark. Fältprovningar på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut visar emellertid att rankningen inte ändras av betydelse. Faktorer som låg vattenupptagningsförmåga kan dock spela roll för vissa trämaterial.

 

Resistensklass Exempel på trämaterial1)

IRd

A Kärnved av mycket beständiga lövträslag, vanligen från tropikerna, exempelvis afzelia, falsk akacia (robinia) (beständighetsklass 1)
Impregnerad splintved av furu klass NTR/AB och NTR/A

10,0

B Kärnved av beständiga träslag, till exempel tuja (Western Red Cedar) (beständighetsklass 2)

5,0

C Kärnved av måttligt resp något beständiga träslag, till exempel furu, lärk och douglasgran (beständighetsklass 3 och 4)
Träskyddsbehandlad gran klass NTR/GRAN (endast för panel)

2,0

D Något beständiga träslag med låg vattenupptagningsförmåga, till exempel gran (referensträslag)

1,0

E Splintved av alla träslag, och där splintvedsandelen i övrigt är stor

0,7

1) För de flesta trämaterial finns en, ibland relativt stor, spridning när det gäller resistensen mot röta. I samband med användningen av detta projekteringsverktyg och klassificering i resistensklass, rekommenderas att hänsyn i första hand tas till lokal kunskap och erfarenhet när det gäller träfasader och trädäck och i andra hand till data från provningar. Det är tänkbart att en något annorlunda klassificering kan behöva tillämpas i olika delar av landet på basis av praktiska erfarenheter.

Tabell 1. Klassificering av resistensen mot röta hos utvalda trämaterial med motsvarande värden på resistensindex IRd.

När det gäller följande trämaterial rekommenderas råd från expertis:

Impregnerat trä består ofta av en kombination av impregnerad splintved och oimpregnerad kärnved. Om splintveden är helt genomimpregnerad motsvarar den resistensklass A. Kärnveden är som regel svår att impregnera och det ofta ganska tunna skikt med träskyddsmedel som då fås, bedöms bara öka beständigheten något. För träskyddsklass NTR/AB-impregnerat altanvirke kan det därför vara klokt att lägga sig mitt emellan resistensklassen för den impregnerade splinten och den obehandlade kärnveden. För exempelvis impregnerad furu som innehåller (måttlig andel) kärnved blir resistensklassen då B.

Om obehandlat trä består av en blandning av kärnved och splintved kan materialresistensen antingen klassificeras som mitt emellan kärnvedens resistensklassificering A till D och splintvedens resistensklass E.

Om risken inte kan accepteras skall materialresistensen betraktas för "värsta tänkbara fall" och den minst resistenta delen av materialet avgör.

Beständigheten hos modifierat trä, till exempel värmebehandlat, acetylerat och furfurylerat trä, beror på den aktuella behandlingstekniken och kan variera mellan olika material. Därför rekommenderas även i detta fall expertråd vid val av resistensklass.

Om TräGuiden

TräGuiden tillhandahåller information om trä och träbyggande. Webbsidan drivs av Svenskt Trä, en del av Skogsindustrierna, och utgör med sina nära en miljon besökare per år ett viktigt informationsnav för byggande i Sverige.

TräGuiden beskriver tekniska lösningar för träbyggande samt innehåller information om trämaterialets egenskaper. TräGuidens innehåll av illustrationer och konstruktionslösningar kan fritt skrivas ut eller delas med andra.

Det finns också nedladdningsbara ritningar i CAD-format på TräGuiden.

Klicka här för sajtkarta

Stäng sajtkarta

Prenumerera på TräGuidens
populära nyhetsbrev

Se tidigare nyhetsbrev
På din mobil fungerar TräGuiden bäst i stående läge.Ok

Hantera dina pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

Du har inga sparade pins

Hantera pins fungerar bäst om du inte är i privat/inkognitoläge. OBS! Dina pins sparas i datorns lokala minne.
Åtgärder som innebär raderande av kakor på datorn kan ofta även medföra att det lokala minnet rensas med följden att dina sparade pins försvinner.

pin

Du vet väl att du kan spara sidor till senare. Samla här pins för de sidor du besöker ofta och enkelt vill kunna återkomma till.

  • Lägg till
  • Du har redan lagt till den här sidan.

Skicka pins

Ett enkelt sätt att spara dina pins är att maila dem

Du har nu skickat dina pins!

Något gick fel. Kontrollera e-postadressen och prova igen.

Dela sidan